Vad kan elever lära sig om skrivande på engelska genom att ge återkoppling? Det är den övergripande forskningsfrågan i Jessica Berggrens avhandling.

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Susanne Strömberg Jämsvi har bland annat undersökt hur språkideal för högre utbildning representeras i Sverige på nationell nivå.

Yukiko Asami-Johansson har forskat om japanska lärares professionella kunskaper i matematik.

Hur konstrueras och karaktäriseras rektors ledarskapspraktiker i samarbeten bortom den lokala skolan? Det är en av frågorna som Susanne Sahlin utforskar i sin avhandling.

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Olika politiska system påverkar relationen mellan utbildning och politisk engagemang. Det visar Darrel Robinson i sin jämförande studie om utbildningens effekt på politisk kunskap.  

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Anu Ojaranta visar att lärare och skolbibliotekarier i Finland har skilda uppfattningar om hur begreppet informationskompetens förstås. Lärarna betonar vikten av läskunskaper medan skolbibliotekarierna belyser informationssökning och kritiskt tänkande.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Genom att träna på att hitta olika strategier ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar Éva Fülöp i sin avhandling.

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.