Gabriel Wallin visar i sin avhandling att bakgrundsinformation om provtagare kan användas för rättvisa jämförelser vid kunskapsprov.  

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Claudia Schumanns avhandling utgör ett inlägg i, och kritiserar och expanderar samtidigt, pågående diskussioner inom utbildningsfilosofin.

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.

Anna Mogren har i sin avhandling undersökt vad som krävs i skolorganisationen för att möjliggöra en permanent implementering av lärande för hållbar utveckling i gymnasieskolan.  

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.