Suzanne Ericson har undersökt hur litterära texter med fokus på hållbar utveckling kan integreras i gymnasiets engelskaundervisning.

Tina Vrieler har i sin avhandling undersökt hur resursfördelning, undervisningspraktiker och organisatoriska strukturer påverkar barnens engagemang i kodklubbsverksamheter.

Hur kan elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt undersökande utvecklas när de arbetar med ett laborativt moment? Det är en av frågorna som Sebastian Björnhammer undersöker i sin avhandling.

Elin Ekström har forskat om ungdomars ungdomars vardagliga erfarenheter, i syfte öka skapa förståelsen för hur de lever sina liv som problematiserade unga. 

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Skolbaserade insatser kan öka ungas förståelse för vad deras etniska identitet betyder för dem. Det visar Amina K.Abdullahi i sin avhandling om etnisk identitetsutveckling inom en utbildningskontext.

Mari Paloniemi Lindström har undersökt hur olika aspekter av lärares professionella kompetens påverkar elevernas prestationer i matematik och svenska i årskurs 4 och 6, samt meritvärdet i årskurs 6.

Vilken betydelse tillskrivs fysiska tester i antagningsprocessen till idrottsgymnasier? Det är en av frågorna som Filip Andersson undersöker i sin avhandling.

Jakob Westergren vill med sin avhandling bidra till en djupare förståelse för gymnasieskolors marknadsföring och konkurrensen mellan skolorna.

Pontus Larsen har bland annat undersökt vilka berättelser om nationen Sverige som erbjuds och (re)produceras i grundskolans historieundervisning.

Ingela Stenberg har forskat om hur undervisning, klassrumsdynamik och sociala normer påverkar pojkars skolvardag och lärande.

Kristina Lund har forskat om lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan.