I sin avhandling belyser och problematiserar Ann Sjödahl programmering som mål respektive medel i matematikundervisningen.

Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Martin Andersson har forskat om folkskollärarnas kollektiva agerande i Sverige 1838–1879.

Hanna LIndfors har i sin avhandling undersökt hur barns hjärnor bearbetar betydelse i språk och bilder.

Vilken kunskap om skrivande och skrivundervisning kan och bör genereras i handledningssamtal på högstadiet och gymnasiet ? Det är en av frågorna som Maria Mollstedt utforskar i sin avhandling.

Danai Dafnopoulou har forskat om flerspråkiga matematiklärare i svenska flerspråkiga matematikklassrum på mellanstadiet och högstadiet.

Anna Lodén vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever resonerar kring digitala förmågor i relation till att söka efter naturvetenskaplig information online.

Vilka effekter har undervisning med fokus på bråks magnitud med stöd av tallinjer på elevers kunskapsutveckling om tal i bråkform? Det är en av frågorna som Cecilia Björkhammer undersöker i sin avhandling.

Tove Ekelund har i sin avhandling undersökt hur dyslexi kan identifieras hos elever med särskild begåvning.

Vilka drivkrafter ligger bakom musikerstudenternas val att ge sig in på musikutbildningsfältet och vad i musiken beskrivs som meningsfullt? Det är en av frågorna som Camilla Sarner utforskar i sin avhandling.

Hur blir nätverk till kring och tillsammans med rektor under osäkra förhållanden? Det är en av frågorna som Linnéa Rosengren undersöker i sin avhandling.

Hur verkar makt och motstånd i det policyarbetet som organiserar mellanstadiebarnens fritid? Det är en av frågorna som Sara Andersson undersöker i sin avhandling.