Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

I sin avhandling har Ásgeir Tryggvason bland annat undersökt vad den politiska dimensionen i samhällskunskapsundervisningen innebär.

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Jenny Rendahl har undersökt hur ungdomar hanterar flödet av matrelaterade budskap.

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av ASD. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.