Katarina Samuelsson har undersökt hur olika sätt att styra, organisera och kvalitetssäkra arbetet influerar lärares möjliga sätt att agera.

Syftet med Sol Moréns avhandling är att utveckla praktiskt grundad teori om relationell kreativitet som designkoncept för kreativa lärmiljöer inom högskoleutbildningen.

Linda Arnell har i sin avhandling undersökt tjejers våld och hur det begripliggörs i relation kön. Resultaten visar bland annat att tjejers våld är ett område som sällan diskuteras inom praktiskt socialt arbete.

Matilda A Frick har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn från 10 månader till 12 år med ADHD med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Henrik Lindqvist har forskat om lärarstudenters och nyblivna lärares erfarenheter av obehagliga situationer.

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Vad innebär ledarskap i högre utbildning och hur förhåller sig akademiker till det? Det har Jo Ese utforskat i sin avhandling.

Johan Sidenvall har via en läroboksanalys och genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö forskat om elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt.

I sin avhandling har Martin Göthberg undersökt hur gymnasieelever förstår dramatext i en process - från en första läsning av okänd text till den kroppsliga gestaltningen i form av teaterföreställningar för publik.

Azadé Azad har forskat om tonårsflickor med begränsad kriminalitet och de olika utmaningar som de kan uppleva i relation till familj, vänner och skola.