Kirsten Stoewer har undersökt samspelet mellan lärare och elever i modersmålsundervisning i engelska.

Marie-France Champoux-Larsson har i sin avhandling bland annat undersökt hur barn mellan 6 och 8 år uppfattar känslor i tal baserat på deras grad av tvåspråkighet

Manuel Oliva har undersökt sociala effekter, känslor kring lärande och visuell selektiv uppmärksamhet.

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Helen Winzell har undersökt hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.

Anna Lind Pantzare har validerat de svenska nationella proven i matematik på gymnasiet i syfte att undersöka eventuella hot som skulle kunna påverka de tolkningar som görs utifrån resultaten.

Elisabet Mellroth har utforskat lärares perspektiv på pedagogiska möjligheter vid matematikundervisning för särskilt begåvade elever.

Låg social ställning i barndomen ökar risken för depression under tonåren. Det visar Therese Wirback i sin avhandling.

Linda Olsson vill med sin avhandling bidra till beskrivningen av vilka aspekter av icke-symboliskt och symboliskt processande som bidrar till aritmetisk förmåga, samt att studera effekterna av olika teoretiskt designade datorbaserade träningsprogram på förskoleklassbarn.

Elias Mellander har undersökt utexaminerade etnologistudenters förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet samt hur deras utbildningsbakgrund blir verksam i arbetets vardag.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.