I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.
Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.
Malin Benerdal har i sin avhandling undersökt hur nationell utvärderingspolicy på skolområdet utformats och förändrats under och förändrats mellan två reformperioder, 1988-1994 och 2008-2014.
Vilka individuella skillnader förekommer hos svenska andraspråkselever som kan bidra till bättre förståelse om hur denna grupp lär sig svenska ord? Det är en av frågorna som Richard LaBontee utforskar i sin avhandling.
Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.
Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.
Hanna Hofverberg vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om undervisning och lärande när slöjdande görs till en fråga om miljö- och hållbarhetsundervisning.
Johan Wennström har bland annat undersökt inställningen till lärarnas inflytande i skolan sedan det sena 60-talet, regelverket för skolkonkurrens, kunskapssynen i skolan sedan slutet av 40-talet.
Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.
I avhandlingen fokuserar Anne Solli på studenters och elevers resonerade om hur socio-vetenskapliga kontroverser är inbäddade i sociala, institutionella och materiella kontexter.