Anu Ojaranta visar att lärare och skolbibliotekarier i Finland har skilda uppfattningar om hur begreppet informationskompetens förstås. Lärarna betonar vikten av läskunskaper medan skolbibliotekarierna belyser informationssökning och kritiskt tänkande.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Genom att träna på att hitta olika strategier ökar elevers problemlösningsförmåga i matematik. Det visar Éva Fülöp i sin avhandling.

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.