Rasmus Rahm har gjort en longitudinell studie över effekterna av entreprenörskapsutbildningar.

Elin Molin har bland annat undersökt effekterna av skolreformen som ändrade antagningskriterierna på offentliga gymnasieskolor.

Ann-Christina Kjeldsens forskning handlar om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

Svensk grundskola, oberoende skolform, är starkt präglad av resultatstyrning. Det visar Majsa Allelin i sin avhandling.

Charlotta Boström har i sin avhandling analyserat utbildnings- och arbetsmarknadsutfall ur olika perspektiv.

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Maria Eriksson har undersökt hur blickar deltar i uppförandet av femininitet och kropp bland gymnasietjejers vardagsbruk av bilder eller visuella berättelser.

Mikael Thelin har i sin avhandling undersökt elevers preferenser vid val av gymnasieskola.

Johanna Frejd har utforskat förskolebarns meningsskapandeprocesser kring evolution.

Åsa Bjuhr har forskat om elevers övergång från språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan.

Ami Cooper har forskat om skolans demokratiuppdrag och belyst hur uppdraget tillskrivs mening och vilka konsekvenserna av detta blir.