Maria C. Johanssons avhandling handlar om validering av yrkeskunskaper, i samband med ansökan till yrkeslärarutbildning, en process som har visat sig vara komplicerad av flera skäl.

Kristina Sundberg har forskat om utbildningsledare inom vårdutbildningar.

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Per A. Nilssons avhandling ger kunskap om studenters förväntningar och upplevelser av att studera utomlands.

Hassan Jaghoory har undersökt förekomsten av extrem fysisk bestraffning bland skolbarn i Iran. Närmare fyra procent av eleverna i Iran har fått sin hand bränd och knappt fem procent har fått något ben brutet som straff av läraren.

Stress och burnout förekommer bland universitetslärare i såväl Finland som Pakistan men förhållandena var generellt sämre för universitetslärare i Pakistan. Det visar Naima Akhtar Malik i sin avhandling.

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Janna Meyer-Beining vill med sin avhandling bidra med en empiriskt grundad analys kring de meningsskapande processer som återkoppling av bedömning kan medföra.

Joakim Öberg har forskat om vad som händer mellan styrdokument och undervisning. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet.

Robin Samuelsson har undersökt hur andraspråks- och begreppsutveckling kan uppstå genom interaktion i förskolans miljöer. 

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.