Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Hur fungerade och förändrades läroverkens bestraffningssystem under perioden 1905–1961? Det är huvudfrågan i Germund Larsson avhandling.

Karin Thörne har undersökt språkliga aspekter av genetisk utbildning utifrån att språk är en väsentlig dimension av undervisning och lärande.

Karin Pernebo har utforskat interventioner för barn som exponerats för våld mot en förälder.

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Martin Hassler Hallstedt har skapat ett konkret digitalt hjälpmedel och en undervisningsmetod för att hjälpa svagpresterande elever i matematik.

Per Blomqvist undersöker svensklärares samtal om skrivbedömning i gymnasieskolan.

Axel Hörstedts skolhistoriska forskning handlar om avhandlingar som skrevs på de svenska gymnasierna mellan 1623 och 1820.

Hur påverkas handlingsutrymme på ledningsnivå respektive verksamhetsnivå av styrningens olika karaktärsdrag? Det är en av frågorna som Eva Maria Magnusson ställer i sin avhandling om Skolverkets styrning.

Det är viktigt att skolan och vården känner till sambandet mellan mobbning och självskadebeteende bland elever som mår dåligt, menar Maria Fridh som forskat om psykisk ohälsa bland unga.

På vilket sätt samspelar digitala teknologier, andra kulturella redskap och lärarens stöttning barnens berättande? Det är en av huvudfrågorna i Ewa Skantz Åbergs forskning om barns förskolebarns berättande.

Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.