Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

Alison Hicks avhandling handlar om hur tvåspråkiga upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.