Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Helen Winzell har undersökt hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.

Anna Lind Pantzare har validerat de svenska nationella proven i matematik på gymnasiet i syfte att undersöka eventuella hot som skulle kunna påverka de tolkningar som görs utifrån resultaten.

Elisabet Mellroth har utforskat lärares perspektiv på pedagogiska möjligheter vid matematikundervisning för särskilt begåvade elever.

Låg social ställning i barndomen ökar risken för depression under tonåren. Det visar Therese Wirback i sin avhandling.

Linda Olsson vill med sin avhandling bidra till beskrivningen av vilka aspekter av icke-symboliskt och symboliskt processande som bidrar till aritmetisk förmåga, samt att studera effekterna av olika teoretiskt designade datorbaserade träningsprogram på förskoleklassbarn.

Elias Mellander har undersökt utexaminerade etnologistudenters förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet samt hur deras utbildningsbakgrund blir verksam i arbetets vardag.

Anna Pansell har utforskat hur andra lärare, läroböcker och läroplaner påverkar matematiklärare och deras undervisning.

Erik Rosenqvist har undersökt hur elever i nionde klass och gymnasieelevers påverkar varandras utbildningsval.

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Pernilla Kallbergs avhandling bidrar till att belysa hur lärares målmedvetna handlingar för att skapa en fungerande undervisningsmiljö i övergången blir särskilt värdefulla ur utbildningssynpunkt, i form av uppmärksammade socialisationsprocesser.