Johan Sidenvall har via en läroboksanalys och genom att studera elevers arbete med läroboksuppgifter i klassrumsmiljö forskat om elevers möjlighet att lära sig att resonera matematiskt.
I sin avhandling har Martin Göthberg undersökt hur gymnasieelever förstår dramatext i en process - från en första läsning av okänd text till den kroppsliga gestaltningen i form av teaterföreställningar för publik.
Azadé Azad har forskat om tonårsflickor med begränsad kriminalitet och de olika utmaningar som de kan uppleva i relation till familj, vänner och skola.
I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.
Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.
Malin Benerdal har i sin avhandling undersökt hur nationell utvärderingspolicy på skolområdet utformats och förändrats under och förändrats mellan två reformperioder, 1988-1994 och 2008-2014.
Vilka individuella skillnader förekommer hos svenska andraspråkselever som kan bidra till bättre förståelse om hur denna grupp lär sig svenska ord? Det är en av frågorna som Richard LaBontee utforskar i sin avhandling.
Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.