Hära Jess Haltorp vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur historieundervisning kan fungera som en arena för att skapa mening om genus, historia och sexualitet, samtycke och relationer.

Vilka innehåll dominerar i konstruktionen av vetenskaplig grund i planeringssamtalets praktik i förskolan? Det är en fråga som Caroline Karlsson underöker i sin avhandling.

Maria Sparf vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur svenska science centers, i mötet med skolan, designar för lärande inom STEM.

Emelie Johansson har bland annat undersökt hur rektorers professionella lärande kan möjliggöra förändringar i och för praktik.

Vilka konstnärliga och pedagogiska dimensioner går att identifiera i det kollektiva musikskapandet? Det är en av frågorna som Dan Alkenäs undersöker i sin avhandling.

Mindy Svenlin har forskat om kollaborativa skrivprocesser hos gymnasieelever inom ramen för en skol(musikal)kontext.

Charlotte Dunne vill med sin avhandling bidra med kunskap om läraragens i transformering av policyinnehåll till undervisningspraktik inom kemiundervisning på mellanstadiet.

Linnea Wenell har undersökt om, och i så fall hur, digital teknologi framträder i svenskämnet.

Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskor ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Enskär, som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan. 

Viktoria Grahn Johansson har forskat om hur obehöriga yrkeslärare som parallellt med arbetet studerar till yrkeslärare, navigerar mellan jobb och studier.

Anna-Clara Rönner har undersökt hur kunskap om infektionssjukdomar transformeras från källor utanför skolsystemet till den kunskap som presenteras och förstås i svenska klassrum på mellanstadiet.

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.