Claire Englund har forskat om de faktorer som påverkar akademisk förändring.

Den antipluggkultur som ofta finns bland pojkar kan brytas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin avhandling.

Emmalee Gisslevik har utforskat manifestationer av undervisning och lärande om hållbar matkonsumtion inom hem- och konsumentkunskapsundervisningens ramar.

Vilka nya roller skapas och legitimeras för kommuner och lärare inom det framväxande preventiva arbetet mot terrorism i Sverige? Det är en av frågorna som Christer Mattsson undersöker i sin avhandling.

Monika Hattingers avhandling utgår från de utmaningar som digitaliseringen innebär för universitetens tillgänglighet för extern samverkan genom ett anpassat e-lärande som riktar mot industrins kunskapsbehov.

.Annika Pastuhov vill med sin avhandling bidra med etnografisk förståelse om vilka uttryck för medborgarskap som kan identifieras i institutionaliserade folkbildande praktiker.

Birgitta Ander har i sin avhandling bland annat undersökt vilka psykologiska och sociala faktorer som är kopplade till debutålder för alkohol, tobak och droger.  

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Tuula Maunula har undersökt hur lärandemöjligheter av linjära ekvationer samkonstitueras av elever och lärare när den räta linjens ekvation introduceras.

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.