Hur påverkas handlingsutrymme på ledningsnivå respektive verksamhetsnivå av styrningens olika karaktärsdrag? Det är en av frågorna som Eva Maria Magnusson ställer i sin avhandling om Skolverkets styrning.
Det är viktigt att skolan och vården känner till sambandet mellan mobbning och självskadebeteende bland elever som mår dåligt, menar Maria Fridh som forskat om psykisk ohälsa bland unga.
På vilket sätt samspelar digitala teknologier, andra kulturella redskap och lärarens stöttning barnens berättande? Det är en av huvudfrågorna i Ewa Skantz Åbergs forskning om barns förskolebarns berättande.
Många lärare är frustrerade över att de inte kan genomföra den undervisning som de har intentioner om att genomföra. Det konstaterar Lena Eckerholm som forskat om lärares undervisning i läsförståelse i årskurs 4–6.
Christopher Holmbergs avhandling handlar bland annat om ungdomars erfarenheter av en hälsopromotiv skolbaserad intervention om mat och fysisk aktivitet, med fokus på aspekter relaterade till egenmakt och möjligheter för lärande.
Elinor Schad har undersökt vilka arbetsrelaterade hälsoproblem som grundskollärare upplever. Resultaten visar att en tredjedel av lärarna i studien känner att de inte får tillräckligt med vila mellan arbetsdagarna.
Lisbet Engh vill med sin avhandling öka kunskapen om skolsköterskans möjlighet att upptäcka barn som far illa eller riskerar att fara illa samt initiering av stödinsatser.
Josefin Lindgren har undersökt och jämfört utvecklingen av muntlig berättande hos barn som enbart pratar svenska, tyska och svenska samt svenska och turkiska och som alla växt upp i Sverige.
Lärare konstruerar sin professionella identitet i relation till sina deltagares särart. Det visar Helena Collianders avhandling om vad det innebär att vara och bli lärare för kortutbildade vuxna inom svenska som andraspråksutbildning.