Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Andrea Schremm har forskat om de hjärnaktiviteter som används vid språkbearbetning och lärandet av svenska som andraspråk.

Annette Løvheim Kleppang har utforskat sambandet mellan hur ofta ungdomar är fysiskt aktiva och hur väl de mår psykiskt.

Vilka erfarenheter har barn som växer upp i regnbågsfamiljer av familj, utbildning, fritid och vänskap? Per Nordén vill med sin avhandling fördjupa bilden av barn som växt upp med en eller flera homosexuella, bisexuella eller transföräldrar.

Daniel Eckernäs har forskat om sensoriskt brus och akustiskt vitt brus kan ha potentiella positiva kognitiva effekter hos barn med ADHD.

Fortfarande väljer relativt få kvinnor traditionellt mansdominerade utbildningar. Roujman Shahbazian visar att storasystrar är viktiga för att få kvinnor att välja tekniska utbildningar.

Hur påverkar sfi-deltagarnas kommunikativa erfarenheter deras syn på språklig kompetens? Det är en av frågorna som Maria Rydell utforskar i sin avhandling.

I sin avhandling har Andreas Jemstedt bland annat undersökt vilken typ av information människor använder sig av när de gör bedömningar av den egna kognitionen, så kallad EOL-bedömning.

Gokhan Kaya har undersökt hur ungdomar med invandrarbakgrund föreställer sig sin framtid i syfte att ge insikt i hur de ser på sina livsmöjligheter.