I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.

Ildikó Pilán presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.

Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Sara Forsbergs avhandling visar att betyg, utbildning och val av yrke påverkar ungdomars rörlighet. Särskilt valet av huruvida man ska stanna eller lämna hemområdet.  

Helen Dwyer visar i sin avhandling hur reformer kan bidra eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen.

Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Hur fungerade och förändrades läroverkens bestraffningssystem under perioden 1905–1961? Det är huvudfrågan i Germund Larsson avhandling.

Karin Thörne har undersökt språkliga aspekter av genetisk utbildning utifrån att språk är en väsentlig dimension av undervisning och lärande.

Karin Pernebo har utforskat interventioner för barn som exponerats för våld mot en förälder.