Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

Margarita Chudnovskaya vill med sin avhandling tydliggöra och förstå hur expansionen av högre utbildning i Sverige har förändrat familjebildning inom den högutbildade gruppen.

Charlotta Friedner Parrat har forskat om den engelska skolans förståelse av internationell ordning, utifrån den engelska skolidén av internationella institutioner och deras förändringar.

Elisabeth Lång har utforskat hur flera enskilda egenskaper såsom utbildning, hälsoindikatorer, kriminellt beteende och brottsoffer påverkar arbetsmarknaden resultat på kort och lång sikt.

De stora barngrupperna på många fritidshem inverkar negativt, dels på relationerna mellan personal och barn, dels på personalens möjligheter att erbjuda en god pedagogisk verksamhet, konstaterar Catarina Andishmand i sin avhandling.

Anna Öhman visar hur bedömning och återkoppling utgår både från lärares professionella yrkeskunnande och från elevernas egna initiativ på specifika områden där något problem behöver redas ut i relation till deras pågående arbeten.

Lena O Magnusson har i sin avhandling utforskat treåringars pågående relationer med digitalkameror genom att synliggöra deras ömsesidiga möjligheter.

Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Vilka är konsekvenserna när skolor konkurrerar? Det är huvudfrågan i Abiel Sebhatu avhandling där han utforskat det svenska utbildningssystemet sedan avregleringen 1992.

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

Torbjörn Otts forskning visar att även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning har mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete.

Användandet av film kan leda till ett didaktiskt dilemma eftersom spelfilmer väcker många känslor och kan aktivera motstridiga moraliska ställningstaganden som kan grumla elevernas historiska tänkande. Det visar Maria Deldén i sin avhandling.