Enni Paul har i sin avhandling beskrivit och kritiskt granskat skriftbruk som gymnasiala lärlingselever möter under sitt arbetsplatsförlagda lärande.

Jakten på social status och press att lyckas i skolan skapar stor stress bland unga. Det visar Lina Hultanen som i sin avhandling utforskat gymnasieungdomars upplevelse av psykisk ohälsa.

Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.

Unga som sover för lite är mer stressade och oroliga för skolan än de som sover ordentligt, visar sömnforskaren Serena Bauducco i sin avhandling.

Jonathan Wedman undersökt högskoleprovets så kallade validitet, det vill säga hur väl provet verkligen mäter vad det är avsett att mäta: studiefärdighet.

Ola Strandler har utforskat det spänningsfält som uppstår i lärarpraktiker till följd av performativa förskjutningar.

Både lärare och elever ser utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas och hur barn påverkas av interaktion med robotar. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, konstaterar Sofie Serholt i sin avhandling.

Ulrika Ekstams avhandling visar att speciallärare har högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, jämfört med matematiklärarna.

Heidi Höglunds avhandling handlar om elevers multimodala textskapande inom litteraturundervisning.

Siv Saarukka behandlar och teoretiserar ledare och rektorers erfarenheter och berättelser om sig själva och sitt ledarskap.

Airong Wang har utforskat vilka faktorer som påverkar deltagandet i komplexa multifunktions virtuella miljöer.

Resultaten i Emma Lindeblads avhandling visar bland annat att assisterande teknik kan öka motivationen att lära sig.