Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Jussi Jylkkä slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT). Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.