Hur hanteras tidsrelaterade dilemman i undervisningen? Det är en av frågorna som Rose Heir undersöker i sin avhandling.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

André Kalmendal har bland annat undersökt hur validitet, evidens och noggrannhet kan stärkas i psykologiundervisningen.

Rektorer i Sverige och England anser att det är viktigt att alla barn får lära sig i skolan, även barn som redan klarar mycket. Det visar Åsa Melander som undersökt likvärdighet i skolan för alla, inklusive barn som har kapacitet att lära sig mycket och/eller fort.

Vilka policyidéer om en forskningsbaserad skola uttrycks under åren 1997 till 2015? Det är en av frågorna som Gustaf Bjurhammer Birck undersöker i sin avhandling.

Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.

Hur möjliggörs barns aktiva deltagande och aktörskap i undervisning i fritidshem? Det är en av frågorna som Anneli Hippinen Ahlgren undersöker i sin avhandling.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Lotta Björkman har ur gymnasieelevers perspektiv undersökt inkluderande undervisning samt hur den didaktiskt kan tolkas och möjliggöras.