Syftet med Ingrid Lennartson-Hokkanens avhandling är att synliggöra, analysera och diskutera bedömning och återkoppling av skrivande hos nya studenter vid en professionsutbildning.

Företagsekonomi är ett av Sveriges största utbildningsämnen. Trots det vet vi lite om vilka som söker dessa utbildningar och varför de gör det. Eva Lindell har i sin avhandling utforskat dessa frågor.

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

Jens Gardesten har forskat om underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar.

Kerstin Larsson vill med sin studie bidra till ökad kunskap om elevers förståelse av multiplikation, när den utvidgas till att omfatta flersiffriga tal och tal i decimalform.

Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Majoriteten av flickor och pojkar i gymnasieåldern har under sitt liv varit offer för någon typ av våld eller brott under sitt liv, visar Nikola Ahos avhandling.

Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera till gymnasielärare, en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke.

Lars Andersson Hult undersöker i avhandlingen uttryck för historiemedvetande hos gymnasieelever och lärarstudenter i historia.

Syftet med Lucian Olteanus avhandling är att undersöka, beskriva och förstå vilka möjligheter som erbjuds i klassrummet för att kommunicera det matematiska innehållet och vilka av dessa som utgör framgångsrik klassrumskommunikation.

Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

Petra Werners forskning kretsar kring hur svenska tv-program mellan åren 1956-1969 knyter an till ett bildningstänkande genom sin estetik.