Dataspel hjälper barn med autismspektrumtillstånd att läsa av emotioner hos andra. Det visar Steve Berggren i sin avhandling.

Förankring, helhetsperspektiv, engagemang, kunskap och tydlighet. Dessa fyra faktorer är särskilt viktiga för att samverkansprojekt kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, ska fungera, visar Ulrika Englund i sin forskning.

Det är stora skillnader mellan den skrivna strategin för entreprenörskap i skolan och vad som faktiskt sker ute i klassrummen. Det visar Karin Axelsson i sin avhandling.

Hur läggs den svenska historien fram i grundskolans läroböcker i historia och hur har den förändrats under perioden 1870-2000? Historiens skrivning är en form av makt, menar Jörgen Gustafson som undersökt ämnet i sin avhandling.

Enkla numeriska spel kan stötta barns lärande i matematik. Det visar Jessica Elofsson i sin avhandling.

Jan Anderssons avhandling bygger på tron ​​att fysiklaboratorier skapar en speciell diskurs där studenten blir skådespelare och läraren blir arrangör och observatör.

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Att lära genom erfarenheter, såsom kollegial samverkan lyfts som bra sätt till kompetensutveckling. Jørund Trys har utforskat norska gymnasierektorers upplevda kvalificeringsbehov.

Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.

Anton B. Andersson har utforskat hur socialt kapital bidrar till att skapa ojämlika utfall för unga vuxna.

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.