Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Med fokus på förskolans vardag visar Sara Dalgren hur aspekter av socialt samspel som ofta ses som triviala, i själva verket utgör centrala delar i den förskolepedagogiska praktiken.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Johannes Rytzler vill med sin avhandling göra uppmärksamhet till en pedagogiskt relevant fråga, särskilt i relation till en nutida utbildningsdiskurs som är starkt färgad av mätbarhet, målfokusering och individcentrering.

Ruhi Tyson har utforskat hur bildning och praktisk klokhet kan berika vår förståelse av yrkespraktik och didaktik på en teoretisk, metodologisk och praktisk nivå.

Eva Knekta har studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Syftet med Susanne Dueks avhandling är att skapa förståelse för hur samspelet runt barnens språkande ter sig samt vilka förutsättningar och villkor som råder för detta samspel.

Jenny Nilsson Folkes avhandling handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.