Anders Råde vill med sin forskning belysa det komplexa förhållandet mellan teori och praktik för integrering av vetenskapliga och professionella mål i examensarbeten inom lärarutbildningen.

Camilla Gåfvels har i sin avhandling beskrivit hur yrkeskunnande kommer till uttryck i floristutbildningen, med fokus på skolningen av blick för blommor och blomsterbinderi.

Med fokus på genus har Märtha Pastorek Gripson forskat om vad som utmanas, underordnas och framhävs i dans som skapande praktik för och av grundskoleelever.

I sin avhandling undersöker Pia Simper-Allen barns och vuxnas avbildande verbkonstruktioner i beskrivningar på svenskt teckenspråk.

Syftet med Per Gynthers avhandling är att skapa kunskap om vad som utgör möjligheter och begränsningar i lärarnas vardagliga arbete men också vad som utgör möjligheter och begränsningar till lärande i arbetet.

Marina Bendtsen har utforskat processen att utbilda sig och bli språklärare.

Anneli Dyrvolds avhandling bidrar till kunskapen om uppgiftstextens betydelse för hur svåra matematikuppgifter är att läsa och lösa.

Anna Rantala vill med sin avhandling fördjupa kunskapen om hur fostran gestaltas i förskolan.

David Rosenlund har bland annat undersökt vilka strategier eleverna använder och hur de behandlar förhållandet mellan historiska kunskaper, historiska metoder och historisk orientering.

Fredrik Rusks avhandling diskuterar hur barn och unga förhåller sig till andraspråksanvändning och gör andraspråkslärande utgående ifrån en finländsk tvåspråkig kontext.

Peter Bernhardssons avhandling handlar om förhållandet mellan privat och offentlig undervisning och hur denna relation förändrades under 1800-talet.

Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.