Prissättningen på gymnasiemarknaden fungerar dåligt, visar Sten-Bertil G Olsson i sin avhandling.

Flerspråkiga yrkesklassrum är fruktbara miljöer för studier av språkliga fenomen kopplade till praktiskt arbete, visar Janne Kontio i sin avhandling.

Skolans hälsofrämjande uppdrag är mycket större än att ”bara” erbjuda barnen daglig fysisk aktivitet. En anställd hälsocoach i skolan skulle därför kunna vara lösningen, menar Pernilla Hedström som forskat i ämnet.

Med sin studie Birna Baldursdottir bidrar med viktig information om när i ungdomsåren en insats kan göras för att öka fysisk aktivitet och välbefinnande.

Elisabet Björquist har undersökt hur övergången till vuxenlivet ser ut för ungdomar med funktionsnedsättningar.

Cecilia Lindblom har forskat om undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap. Resultaten visar på stora skillnader mellan skolor.

Helen Averys avhandling är en fallstudie av en grundskola i en mycket skiftande stadsdel i Sverige. Studien fokuserar på riktade stödåtgärder som syftar till att förbättra lärandet för studenter med invandrarbakgrund.

Karin Hellfeldt vill med sin avhandling öka kunskaperna om konsekvenserna av mobbning.

Syftet med Lars Norqvist studie är att förstå förhållandet mellan informations- och kommunikationsteknik och de upplevda värdena för lärande.

Emil Holmer undersöker i sin studie läsutveckling hos döva och hörselskadade elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa.

På nationell och lokal skolnivå innebär marknadiseringen att i princip alla skolor, fristående och kommunala, agerar och konkurrerar med varandra om elever och resurser, visar Pär Isling Poromaa i sin avhandling.

Hur fungerar de globala klassrummen, hur fungerar elevernas lärandeprocess och hur tänker lärarna? Birgitta Nordén har forskat om globalt lärande för hållbar utveckling.