Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Moa Yngve har undersökt om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd innan och efter de erhöll en IKT-intervention, och därefter elevernas deltagande i arbete och vidare studier.

Fakta
Disputation

2021-01-28

Titel (sv)

Delaktighet och IKT : Elever i behov av stöd i gymnasieskolan

Titel (eng)

Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School

Författare

Moa Yngve

Handledare

Professor Helena Hemmingsson, Linköpings universitet Helene Lidström, Linköpings universitet Elin Ekbladh, Elin, Linköpings universitet

Opponent

Professor Ingeborg Nilsson, Umeå Universitet

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd innan och efter de erhöll en IKT-intervention, och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier.

Eleverna upplevde behov av stöd i flertalet skolaktiviteter (median= 7) och bristfällig tillgång till tillfredsställande stödinsatser (studie II). Mer än två tredjedelar av eleverna upplevde behov av stöd inom akademiska skolaktiviteter: Komma ihåg saker, Skriva, Göra läxor, Läsa och Göra prov. I dessa skolaktiviteter hade endast en liten andel elever (4-24%) erhållit stödinsatser som de ansåg var tillfredsställande och majoriteten hade inte erhållit något stöd alls. Studie II visade att hög skolfrånvaro, att gå ett yrkesinriktat gymnasieprogram eller att ha en neuropsykiatrisk diagnos var associerat med att uppleva behov av stöd i många skolaktiviteter.

Den psykometriska prövningen av BAS visade att bedömningsinstrumentet uppvisade validitet för att mäta student–environment fit bland gymnasieelever i behov av stöd. Vidare upptäcktes att skattningsskalans kategorier inte fungerade som tänkt, vilket ledde till en bearbetning av kategorierna i studie III för att erhålla reliabla mätningar av student–environment fit före och efter IKT-interventionen.

Studie III visade att en individuellt utformad IKT-intervention, innehållandes dator, surfplatta och/eller smart telefon med anpassade mjukvaror och stöd för att använda tekniken i skolaktiviteter, ökade elevernas student– environment fit. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna statistiskt signifikant färre behov av stöd i skolaktiviteter och statistiskt signifikant högre student–environment fit. Drygt hälften av eleverna hade ökat eller bibehållit sin skolnärvaro och fått godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska. IKT-interventionen visade sig vara mest fördelaktig för elever som upplevde något färre antal behov av stöd i skolaktiviteter, som inte hade stöd i skolan innan IKT-interventionen och för elever med godkända betyg.

Ett år efter gymnasiet hade nästan två tredjedelar (63%) av de deltagande 81 före detta eleverna etablerat sig i arbete eller vidare studier. Gruppen som etablerat sig i arbete eller vidare studier hade i större utsträckning godkända betyg och hade i mindre utsträckning erhållit tidsassisterande IKT under gymnasiet. I den kvalitativa analysen framkom att de före detta eleverna hade tro på sin arbetsförmåga, de var optimistiska och motiverade i relation till framtida arbete eller studier. De upplevde att de hade stöd från vänner och familj i processen att etablera sig i en produktiv roll och i att upprätthålla den.

Avhandlingen visade att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Resultaten indikerade att skolmiljön främst i akademiska skolaktiviteter behöver förbättras för att främja delaktighet bland gymnasieelever i behov av stöd. Behov av stödinsatser var störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk diagnos. Dessa elevers behov av stöd bör uppmärksammas och utredas. I enlighet med avhandlingens fynd kan BAS användas för att ta fram valid information om behov av stöd i skolaktiviteter, varpå stödinsatser kan planeras och utvärderas för att öka elevers delaktighet i skolaktiviteter. Avhandlingen visade att en individuellt utformad IKTintervention kan öka delaktigheten i skolaktiviteter för elever i behov av stöd i gymnasieskolan. Resultaten indikerade också att elever som upplevt behov av stöd i gymnasieskolan och som erhållit en IKT-intervention hade tro på sin arbetsförmåga.

Sidan publicerades 2020-12-15 08:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Specialpedagogik för grundskolan Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.