Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Noam Ringer vill med sin forskning bidra till kunskap om hur barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen.  

Fakta
Disputation

2020-09-14

Titel (eng)

Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Författare

Noam Ringer

Handledare

Professor Max Scheja, Stockholms universitet Professor Anders Gustavsson, Stockholms universitet Docent Jenny Wilder, Stockholms universitet

Opponent

Docent Åsa Audulv, Umeå univeristet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neurodevelopmental diagnosis characterized by symptoms of excessive motor activity, impulsivity, and inattention. Previous research indicates that ADHD has negative implications on the psychosocial functioning of children with ADHD and their parents. In order to fully understand the implications of ADHD we need to understand how children and parents perceive and cope with its symptoms. The aims of this thesis were to (1) identify perceptions of the symptoms among children with the disorder and their parents; (2) identify strategies that children and parents apply in order to cope with the symptoms; and (3) explore patterns between perceptions and coping strategies. The methods used in this thesis are qualitative and include a systematic review of qualitative studies and the analysis of semi-structured interviews with children and parents.

The results show a variation among children with ADHD as regards their perceptions and coping strategies. With reference to perceptions, five themes were identified among the children: (1) the causes of their symptoms (“there is something wrong with me”, “there is something wrong with my environment”, “this is my personality, a part of who I am”); (2) the implications of the symptoms for their life; (3) symptom timelines; (4) the ability to control the symptoms; and (5) the uniqueness of the symptoms (perceiving the symptoms as either a spectrum or a dichotomy). The study also identified three types of coping strategies that the children applied to manage their symptoms: (1) controlling oneself; (2) making changes in the environment; and (3) following the symptoms and satisfying immediate needs.

This study found three observable patterns between how children perceive their ADHD and how these children cope with its symptoms. Children who perceive their symptoms as a result of a deficiency within themselves engaged with attempts at self-control, while those children who perceive their symptoms as a result of a problematic environment attempt to change their environment. Also, children who perceive their ADHD as a part of their personality express a tendency to “follow the symptoms.” Additionally, patterns were observed between the perceived uniqueness of ADHD and applied coping strategies. That is, children who perceived ADHD as a spectrum engaged in controlling themselves, whereas those who perceived ADHD as a unique and dichotomous characteristic engaged in making changes in their environment.

As regards the parents of children with ADHD, this study found that parents perceive their child’s symptoms as a source of difficulties for the parent and as a result of a biological dysfunction. Parents cope with their child’s symptoms by: (1) adjusting their behaviors towards the child; (2) searching for knowledge and becoming experts; (3) regulating negative emotions in relation to the child and others; and (4) negotiating between ADHD and everyday demands, personal wishes and values. In particular, patterns were observed between the perceptions parents have of their child’s behaviors being the result of biological dysfunctions and the coping strategies that these parents employ as a result.

This thesis highlights the importance of giving attention to the perceptions that children and parents have of ADHD symptoms and how they cope with them in order to inform and contribute to future research and clinical work.

Sidan publicerades 2020-09-10 13:26 av Susanne Sawander


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Kompletterande anknytningsperson på förskola

Långsiktigtiga insatser har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I avhandlingen "Kompletterande anknytningsperson på förskola" visar Birthe Hagström på de positiva effekterna.Disputation 2010-02-26 vid Malmö högskola.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Igenkännande och motkraft: Förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken – En deltagarorienterad studie

Syftet med Eva Siljehags avhandling "Igenkännande och motkraft" har varit att beskriva, förklara och förstå betydelsen av förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam