Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Noam Ringer vill med sin forskning bidra till kunskap om hur barn med adhd och deras föräldrar uppfattar och hanterar symptomen i vardagen.  

Fakta
Disputation

2020-09-14

Titel (eng)

Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder

Författare

Noam Ringer

Handledare

Professor Max Scheja, Stockholms universitet Professor Anders Gustavsson, Stockholms universitet Docent Jenny Wilder, Stockholms universitet

Opponent

Docent Åsa Audulv, Umeå univeristet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Noam Ringer

Abstract in English:

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neurodevelopmental diagnosis characterized by symptoms of excessive motor activity, impulsivity, and inattention. Previous research indicates that ADHD has negative implications on the psychosocial functioning of children with ADHD and their parents. In order to fully understand the implications of ADHD we need to understand how children and parents perceive and cope with its symptoms. The aims of this thesis were to (1) identify perceptions of the symptoms among children with the disorder and their parents; (2) identify strategies that children and parents apply in order to cope with the symptoms; and (3) explore patterns between perceptions and coping strategies. The methods used in this thesis are qualitative and include a systematic review of qualitative studies and the analysis of semi-structured interviews with children and parents.

The results show a variation among children with ADHD as regards their perceptions and coping strategies. With reference to perceptions, five themes were identified among the children: (1) the causes of their symptoms (“there is something wrong with me”, “there is something wrong with my environment”, “this is my personality, a part of who I am”); (2) the implications of the symptoms for their life; (3) symptom timelines; (4) the ability to control the symptoms; and (5) the uniqueness of the symptoms (perceiving the symptoms as either a spectrum or a dichotomy). The study also identified three types of coping strategies that the children applied to manage their symptoms: (1) controlling oneself; (2) making changes in the environment; and (3) following the symptoms and satisfying immediate needs.

This study found three observable patterns between how children perceive their ADHD and how these children cope with its symptoms. Children who perceive their symptoms as a result of a deficiency within themselves engaged with attempts at self-control, while those children who perceive their symptoms as a result of a problematic environment attempt to change their environment. Also, children who perceive their ADHD as a part of their personality express a tendency to “follow the symptoms.” Additionally, patterns were observed between the perceived uniqueness of ADHD and applied coping strategies. That is, children who perceived ADHD as a spectrum engaged in controlling themselves, whereas those who perceived ADHD as a unique and dichotomous characteristic engaged in making changes in their environment.

As regards the parents of children with ADHD, this study found that parents perceive their child’s symptoms as a source of difficulties for the parent and as a result of a biological dysfunction. Parents cope with their child’s symptoms by: (1) adjusting their behaviors towards the child; (2) searching for knowledge and becoming experts; (3) regulating negative emotions in relation to the child and others; and (4) negotiating between ADHD and everyday demands, personal wishes and values. In particular, patterns were observed between the perceptions parents have of their child’s behaviors being the result of biological dysfunctions and the coping strategies that these parents employ as a result.

This thesis highlights the importance of giving attention to the perceptions that children and parents have of ADHD symptoms and how they cope with them in order to inform and contribute to future research and clinical work.

Sidan publicerades 2020-09-10 13:26 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-31 14:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

I avhandlingen "Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner" undersöker Jon Nyhlén hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap

Anders Fredriksson vill mot bakgrund av de senaste årens omfattande skolreformer analysera hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. "Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap" är titeln på hans avhandling.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Girls with social and/or attention impairments

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

A Nationwide Study of Asthma and Allergy in Swedish Preschool Children: with Special Reference to Environment, Daycare, Prevalence, Co-ocurrence and Incidence

Kristina Bröms visar i sin avhandling "A Nationwide Study of Asthma and Allergy in Swedish Preschool Children: with Special Reference to Environment, Daycare, Prevalence, Co-ocurrence and Incidence" att förskolorna kan bidra till att allergiproblem och astmasymtom ökar hos barnen.

Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials

Syftet med Hillevi Prells avhandling "Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials" var att undersöka påverkan på kostförändring bland barn och ungdomar med särskild tonvikt på individuella faktorer, skolans inställning och marknadsföring av livsmedel.

Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies

Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i avhandlingen "Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies".Disputation 2010-02-26 vid Uppsala universitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer