Dela:

Pedagogiken i tiden: Om framväxten av nya undervisningsformer under tidigt 2000-tal

Konsekvensen av Kunskapsskolans organisering av verksamheten blir självreglerande elever och styrda lärare, säger Ylva Ståhle. Deras långtgående individualisering leder till att elever och lärare byter roller: eleverna förhåller sig självständigt till Kunskapsskolans centralstyrda system, medan lärarna får en underordnad roll som handledare. Hon säger att det på ett sätt är ganska paradoxalt att alla i skolan måste följa det centralstyrda konceptet, samtidigt som skolan lägger tonvikten på individualisering.

Fakta
Disputation

2006-06-02

Titel (sv)

Pedagogiken i tiden:
Om framväxten av nya undervisningsformer under tidigt 2000-tal

Titel (eng)

Pedagogy of today: On the development of new teaching methods during the early 2000´s. A case study of Kunskapsskolan

Författare

Ylva Ståhle

Handledare

Professor Ingrid Carlgren

Opponent

Professor Kirsti Klette, Pedagogisk Forskningsinstitutt, Universitetet i Oslo, Norge

Institution

Institutionen för samhälle, kultur och lärande (LHS)

Lärosäte

LHS – Lärarhögskolan i Stockholm

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Ylva Ståhle
Läs mer (LHS)

Svenskt abstrakt:

Denna studie handlar om de nya pedagogiska verksamheterna som växer fram inom ramen för den avreglerande skolan i början av 2000-talet. Vilka idéer är det som styr arbetet? Hur formas verksamheten? Vad är det man försöker åstadkomma? Avhandlingens syfte är att utforska dessa pedagogiska praktiker i en av Sveriges största friskolor.

Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och bygger på tjugo situerade samtal med sju skolledare. Centrala redskap i Kunskapsskolans verksamhet används som underlag för intervjuerna. Analyserna är kvalitativa och analysmetoden är bl a fenomenografisk.

Studien visar hur skolan genom centralt utformade redskap organiserar undervisningen och miljöer för lärande som man bygger upp i alla koncernens skolor. Undervisningen är starkt individorganiserad, där eleverna förväntas vara självstyrande och självkorrigerande och använda de redskap som erbjuds för sin egen lärogång. Lärarnas roll i relation till elevernas lärande bygger huvudsakligen på individuella handledarsamtal. Resultaten visar att de redskap som var avsedda att skapa frihet och kontroll för eleverna även skapar problem och hinder. De elever som inte lär sig använda redskapen har svårt att klara sig.

Även lärarnas arbete påverkas av de nya redskapen. I jämförelse med andra skolor måste lärarna underordna sig en pedagogisk modell och centralstyrd planering. Undervisningen planeras centralt i ämnesspecifika steg eller ämnesintegrerade kurser. Den centrala planeringen kan påverkas genom lärarnas gemensamma arbete i arbetslag inte av enskilda lärare. Lärarnas huvudsakliga uppdrag är att följa den pedagogiska modell som koncernen fattat beslut om.

Såväl lärare som elever får nya roller jämfört med den traditionella skolan. Medan lärandet för elevernas del är individorganiserat, förväntas lärarnas kunskapsutveckling vara kollektiv. Av resultatet framgår att såväl elever som lärare möter systemet med olika förhållningssätt de kan underordna sig eller vara mer självständiga och reflekterande i sitt förhållningssätt till systemet.

Sidan publicerades 2006-05-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-01-31 19:52 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser