Pedagogiken i tiden: Om framväxten av nya undervisningsformer under tidigt 2000-tal

Konsekvensen av Kunskapsskolans organisering av verksamheten blir självreglerande elever och styrda lärare, säger Ylva Ståhle. Deras långtgående individualisering leder till att elever och lärare byter roller: eleverna förhåller sig självständigt till Kunskapsskolans centralstyrda system, medan lärarna får en underordnad roll som handledare. Hon säger att det på ett sätt är ganska paradoxalt att alla i skolan måste följa det centralstyrda konceptet, samtidigt som skolan lägger tonvikten på individualisering.

Svenskt abstrakt:

Denna studie handlar om de nya pedagogiska verksamheterna som växer fram inom ramen för den avreglerande skolan i början av 2000-talet. Vilka idéer är det som styr arbetet? Hur formas verksamheten? Vad är det man försöker åstadkomma? Avhandlingens syfte är att utforska dessa pedagogiska praktiker i en av Sveriges största friskolor.

Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och bygger på tjugo situerade samtal med sju skolledare. Centrala redskap i Kunskapsskolans verksamhet används som underlag för intervjuerna. Analyserna är kvalitativa och analysmetoden är bl a fenomenografisk.

Studien visar hur skolan genom centralt utformade redskap organiserar undervisningen och miljöer för lärande som man bygger upp i alla koncernens skolor. Undervisningen är starkt individorganiserad, där eleverna förväntas vara självstyrande och självkorrigerande och använda de redskap som erbjuds för sin egen lärogång. Lärarnas roll i relation till elevernas lärande bygger huvudsakligen på individuella handledarsamtal. Resultaten visar att de redskap som var avsedda att skapa frihet och kontroll för eleverna även skapar problem och hinder. De elever som inte lär sig använda redskapen har svårt att klara sig.

Även lärarnas arbete påverkas av de nya redskapen. I jämförelse med andra skolor måste lärarna underordna sig en pedagogisk modell och centralstyrd planering. Undervisningen planeras centralt i ämnesspecifika steg eller ämnesintegrerade kurser. Den centrala planeringen kan påverkas genom lärarnas gemensamma arbete i arbetslag inte av enskilda lärare. Lärarnas huvudsakliga uppdrag är att följa den pedagogiska modell som koncernen fattat beslut om.

Såväl lärare som elever får nya roller jämfört med den traditionella skolan. Medan lärandet för elevernas del är individorganiserat, förväntas lärarnas kunskapsutveckling vara kollektiv. Av resultatet framgår att såväl elever som lärare möter systemet med olika förhållningssätt de kan underordna sig eller vara mer självständiga och reflekterande i sitt förhållningssätt till systemet.

Sidan publicerades 2006-05-31 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-01-31 19:52 av