Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur

Färre ledningsnivåer i förskolan och en förskolechef i titeln. Det blir resultatet av den nya skollagen som trädde i kraft förra året, tror Maria Styf som skrivit en avhandling om den pedagogiska ledningen i kommunal förskola.

Fakta
Disputation

2012-06-05

Titel (sv)

Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? Om den kommunala förskolans ledningsstruktur

Författare

Maria Styf

Handledare

Anders Olofsson, docent, Agneta Hult, docent

Opponent

Solveig Hägglund, professor

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Maria Styf här

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen är en totalundersökning av den kommunala förskolans ledningsstruktur. Förskolan är sedan slutet av 90-talet ett första steg i det samlade utbildningssystemet. En pedagogisk verksamhet som allt mer liknar skolan till form och innehåll. Ledningsstrukturen för förskolan bestäms av kommunen som huvudman. En kommun som i sig är en institution med egna mål och syften, vilket kan ge konflikter utifrån för vem och för vad ledningen ges sin form. Ledningens titel är idag förskolechef, efter regleringen i skollagen (2010:800), så var dock inte fallet när empirin samlades in. Resultatet är således ett utsnitt av förskolans ledningsstruktur och syfte före den statliga regleringen.

Avhandlingen fokuserar på frågan om ledningsstrukturens utformning skett med intentionen att skapa en pedagogisk ledning för den pedagogiska verksamheten i den kommunala förskolan, eller om det finns andra faktorer och syften som styrt utformningen. Totalt har en svarsfrekvens på 62 procent uppnåtts: 180 kommuner av 290 har svarat på den webbaserade enkäten som undersökningen grundar sig på. En spridning som är relativt jämt fördelat över kommunkategorierna. Kommunerna aggregerades som undersökningsenheter, i en del av analysen och resultatredovisningen, för att möjliggöra en jämförelse mellan kommunerna utifrån kommunstorlek, både den demografiska och geografiska. Svenska kommuner och landstings indelning av kommuner användes för att göra denna indelning. Materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och sammanställts och redovisats genom deskriptiv statistik. Deskriptiv statistik har använts för att visa på materialets karaktäristika, centraltendens och spridning.

Resultatet visar att ledningsstrukturen för den kommunala förskolan var en mångskiftande formering. I flest kommuner var det främst en struktur av flera ledningstitlar, rektor och förskolerektor. Områdeschef och rektor användes också i stor utsträckning. I relation till kommunkategorierna förändrades inte ledningskartan nämnvärt, variationen bestod. Skillnaderna i mönstret framträdde främst för de mindre och större kommunerna. Större kommuner hade fler chefer och fler ledningsnivåer samt en högre variation av ledningsformationer. Mindre kommuner hade färre chefer och ledningsnivåer samt en mindre variation av ledningsformationer. Organisatorisk effektivitet var, för de stora städerna och de mindre kommunerna med geografiska avstånd, viktigare än pedagogiska motiv. Kommunerna formade inte enbart en ledning för förskolan. Kommunernas främsta syfte var inte att skapa en ledningsstrukturell särart för förskolan. Kommunerna formade en samordnad ledningsstruktur i syfte att skapa en pedagogisk ledning som hanterade en utbildningsverksamhet från förskola till grundskola med ett rektorskap för både förskola och skola. Kommunerna ansåg inte att fanns skillnader i ledningsuppdraget förskola eller skola, utan verksamheterna har skilda läroplaner och i det ligger skillnaden i ledningsuppdraget och den pedagogiska ledningen. Mot bakgrund av resultatet är den nya skollagen ett steg mot att särskilja förskolans ledning från skolans med en egen titel som förskolan som verksamhet ensam äger, till befattning, position och ledningsfunktion.

Sidan publicerades 2012-05-29 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-21 15:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Brist på lekfullt lärande i läs- och skrivundervisningen

Traditionellt lärarstyrda övningar dominerar undervisningen i läsande och skrivande i förskoleklass och årskurs ett. Det lämnar lite utrymme för elevernas egna erfarenheter och lekfulla utforskande av skriftspråket, säger forskaren Marianne Skoog.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Karneval i klassrum – Kunskap på hjul

Birgitta Silfvers avhandling "Karneval i klassrum - Kunskap på hjul" handlar om elever i årskurs sju som prövar att i klassrummet arbeta med clowneri som form och uttrycksmedel.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.