Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Barn som har koncentrationssvårigheter är inte lika engagerade i förskolans vardag som andra barn, vilket har en negativ effekt över tid. Det visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2018-03-16

Titel (eng)

Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Författare

Madeleine Sjöman

Handledare

Professor Mats Granlund, Högskolan i Jönköping Associate Professor Lena Almqvist, Högskolan i Jönköping Gunvie Möllås, Högskolan i Jönköping

Opponent

Professor Kari-Anne Bottegaard Naess, Oslo Universitet

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Madeleine Sjöman

Svenskt abstrakt:

Ur den svenska sammanfattningen:

Föreliggande sammanläggningsavhandling består av fyra delstudier. Syftet är att undersöka hur kontextuella faktorer i förskolan påverkar engagemang hos barn i behov av särskilt stöd på grund av utagerande beteendesvårigheter samt vilken typ av stöd barnet erhåller. Kontextuella faktorer avser barnsamspel och lärarnas lyhördhet. Barnets engagemang avser tiden barnet är aktivt involverad i förskolans aktiviteter med andra barn och personal samt barnets aktiva lek med olika material i förskolan. I avhandlingen studeras två typer av engagemangsbeteenden, grundläggande engagemang och utvecklingsrelaterat engagemang. Grundläggande engagemang är barnets uthållighet och aktiva uppmärksamhet på det som pågår i dess omgivning. Det är inte relaterat till barnets ålder eller aktivitetens komplexitet. Vidare handlar utvecklingsrelaterat engagemang om barnets delaktighet i komplexa lekar, t.ex. rollekar, komplex problemlösning, vilket är relaterat till barnets ålder och komplexiteten i aktiviteten. Barnets beteendesvårigheter avser två typer av utagerande beteenden, hyperaktivt beteende och uppförande svårigheter. Beteendesvårigheter kan studeras som ett kontinuum från låg till hög grad av svårigheter, vilket kan ha en negativ inverkan på barnets vardagsfungerande i förskolan. Utgångspunkten i avhandlingen är att barn som är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas, lära sig nya färdigheter, och upplever i högre grad välmående. Medan barn som uppvisar hög grad av beteendesvårigheter kan ha svårt att vara aktivt engagerade i förskolans vardagsaktiviteter, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på barnets utveckling, lärande och välmående.

Sidan publicerades 2018-03-20 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-17 10:07 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser