Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Barn som har koncentrationssvårigheter är inte lika engagerade i förskolans vardag som andra barn, vilket har en negativ effekt över tid. Det visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Fakta

Disputation: 2018-03-16
Titel (eng): Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support
Författare: Madeleine Sjöman
Handledare: Professor Mats Granlund, Högskolan i Jönköping Associate Professor Lena Almqvist, Högskolan i Jönköping Gunvie Möllås, Högskolan i Jönköping
Opponent: Professor Kari-Anne Bottegaard Naess, Oslo Universitet
Lärosäte: Högskolan i Jönköping

Länkar

Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Madeleine Sjöman

Svenskt abstrakt:

Ur den svenska sammanfattningen:

Föreliggande sammanläggningsavhandling består av fyra delstudier. Syftet är att undersöka hur kontextuella faktorer i förskolan påverkar engagemang hos barn i behov av särskilt stöd på grund av utagerande beteendesvårigheter samt vilken typ av stöd barnet erhåller. Kontextuella faktorer avser barnsamspel och lärarnas lyhördhet. Barnets engagemang avser tiden barnet är aktivt involverad i förskolans aktiviteter med andra barn och personal samt barnets aktiva lek med olika material i förskolan. I avhandlingen studeras två typer av engagemangsbeteenden, grundläggande engagemang och utvecklingsrelaterat engagemang. Grundläggande engagemang är barnets uthållighet och aktiva uppmärksamhet på det som pågår i dess omgivning. Det är inte relaterat till barnets ålder eller aktivitetens komplexitet. Vidare handlar utvecklingsrelaterat engagemang om barnets delaktighet i komplexa lekar, t.ex. rollekar, komplex problemlösning, vilket är relaterat till barnets ålder och komplexiteten i aktiviteten. Barnets beteendesvårigheter avser två typer av utagerande beteenden, hyperaktivt beteende och uppförande svårigheter. Beteendesvårigheter kan studeras som ett kontinuum från låg till hög grad av svårigheter, vilket kan ha en negativ inverkan på barnets vardagsfungerande i förskolan. Utgångspunkten i avhandlingen är att barn som är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas, lära sig nya färdigheter, och upplever i högre grad välmående. Medan barn som uppvisar hög grad av beteendesvårigheter kan ha svårt att vara aktivt engagerade i förskolans vardagsaktiviteter, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på barnets utveckling, lärande och välmående.