Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Barn som har koncentrationssvårigheter är inte lika engagerade i förskolans vardag som andra barn, vilket har en negativ effekt över tid. Det visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2018-03-16

Titel (eng)

Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Författare

Madeleine Sjöman

Handledare

Professor Mats Granlund, Högskolan i Jönköping Associate Professor Lena Almqvist, Högskolan i Jönköping Gunvie Möllås, Högskolan i Jönköping

Opponent

Professor Kari-Anne Bottegaard Naess, Oslo Universitet

Lärosäte

Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Madeleine Sjöman

Svenskt abstrakt:

Ur den svenska sammanfattningen:

Föreliggande sammanläggningsavhandling består av fyra delstudier. Syftet är att undersöka hur kontextuella faktorer i förskolan påverkar engagemang hos barn i behov av särskilt stöd på grund av utagerande beteendesvårigheter samt vilken typ av stöd barnet erhåller. Kontextuella faktorer avser barnsamspel och lärarnas lyhördhet. Barnets engagemang avser tiden barnet är aktivt involverad i förskolans aktiviteter med andra barn och personal samt barnets aktiva lek med olika material i förskolan. I avhandlingen studeras två typer av engagemangsbeteenden, grundläggande engagemang och utvecklingsrelaterat engagemang. Grundläggande engagemang är barnets uthållighet och aktiva uppmärksamhet på det som pågår i dess omgivning. Det är inte relaterat till barnets ålder eller aktivitetens komplexitet. Vidare handlar utvecklingsrelaterat engagemang om barnets delaktighet i komplexa lekar, t.ex. rollekar, komplex problemlösning, vilket är relaterat till barnets ålder och komplexiteten i aktiviteten. Barnets beteendesvårigheter avser två typer av utagerande beteenden, hyperaktivt beteende och uppförande svårigheter. Beteendesvårigheter kan studeras som ett kontinuum från låg till hög grad av svårigheter, vilket kan ha en negativ inverkan på barnets vardagsfungerande i förskolan. Utgångspunkten i avhandlingen är att barn som är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas, lära sig nya färdigheter, och upplever i högre grad välmående. Medan barn som uppvisar hög grad av beteendesvårigheter kan ha svårt att vara aktivt engagerade i förskolans vardagsaktiviteter, vilket i sin tur kan ha en negativ påverkan på barnets utveckling, lärande och välmående.

Sidan publicerades 2018-03-20 13:33 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-09-17 10:07 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?