Performing search : Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People

Hur genomförs sökning på internet i skolan, och hur legitimeras aktiviteten i en skolkontext? Det är en av frågorna som Cecilia Andersson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2021-06-04

Titel (eng)

Performing search : Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People

Författare

Cecilia Andersson

Handledare

Olof Sundin, Lunds universitet Hanna Carlsson, Lunds universitet

Opponent

Professor Ulrika Sjöberg, Malmö universitet

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling undersöks sökmotorers och mobila redskaps betydelse i unga människors vardagsliv. Studien har genomförts i en svensk kontext med deltagare i åldern 13–16 år. Avhandlingen tar avstamp i den utbredda tillgången till sökmotorer vilken möjliggörs genom smarta mobiler, laptops, surfplattor och datorer. Detta scenario innebär att det är möjligt att söka information om nästan vadsomhelst, närsomhelst och varsomhelst. Att använda sökmotorer har kommit att bli en del av vardagen i dagens samhälle. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av fyra artiklar. För att uppnå syftet med avhandlingen så utforskas sökning, mobila redskap och sökmotorer från olika perspektiv i de fyra artiklarna. Följande forskningsfrågor formuleras i avhandlingen: 1. Hur genomförs sökning på internet i skolan, och hur legitimeras aktiviteten i en skolkontext? 2. Vilka inramningar går att identifiera i relation till hur tonåringar beskriver samt använder Google Sök? 3. Hur blir unga människor medvetna om spåren efter sina sökningar på internet, samt vilka strategier har de för att hantera spåren, om några? 4. Vilka inramningar av den smarta mobilen går att identifiera utifrån
sättet som redskapet används och beskrivs av unga människor, samt hur relaterar dessa inramningar till sökning på internet?

Genom dessa infallsvinklar så undersöks i avhandlingen både sättet som unga människor använder sökmotorer i sin vardag, samt hur de förhåller sig till normer gällande användningen av sökmotorer och mobila redskap i olika sociala kontexter. Sammantaget så visar resultaten på den viktiga roll som sökning spelar i unga människors vardag. Avhandlingen visar på att unga människor inte använder mobila redskap slumpmässigt eller ogenomtänkt. Istället
framträder en medvetenhet om normer som präglar olika sociala kontexter. Samtidigt pekar resultaten på hur osynliggjort sökning är i vardagen vilket medföljer att aktiviteten inte alltid reflekteras över. Det går därmed att identifiera en spänning i materialet mellan en medvetenhet om social kontext och ett förgivettagande av sökning i vardagen. Detta förgivettagande underbyggs även av sättet som vuxenvärlden, lärare och föräldrar, använder sig av sökmotorer och mobila redskap i vardagen. Resultaten bör därför betraktas i ljuset av ett samhället präglat av en användning av sökmotorer för att hitta information. Bland deltagarna i studien så associeras användningen av Google Sök med skola och faktaletande, till skillnad från andra former av sökning, så som via YouTube. Olika former av sökning överlappar dock, vilket framkommer i avhandlingen. Resultaten pekar på ett behov av att synliggöra och problematisera användningen av sökmotorer i vardagen.

Sidan publicerades 2021-05-19 09:01 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Ny digital kurs med Pär Sahlin! Cirkelmodellen – introduktion

Hur arbetar du med att stötta elevernas skrivande av olika texttyper? I kursen Cirkelmodellen kan du arbeta praktiskt med genrepedagogiskt skrivande utifrån modelltexter. I film och text presenterar Pär Sahlin information, mallar och konkreta uppgifter för din undervisning. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa i klassrummet. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Lyckade lektioner

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? Med kursen Lyckade lektioner får du planering, struktur och motivation att samspela i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tekniker. Med flexibel start och tydligt upplägg kan du studera, repetera och testa. Kursintyg ingår!

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bildningstanken som utgångspunkt

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Syftet med Fredrik Alms avhandling Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan.

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos

Ett grundantagande för Cecilia Olsson-Jers avhandling "Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos" är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.