Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Att använda historisk spelfilm i undervisningen kan vara både en tillgång och ett problem för elevers lärande. Men  hur tar lärarna hand om de känslor som filmen väcker hos elever? Det är en av frågorna som Maria Deldén utforskat.

Fakta
Disputation

2017-09-29

Titel (sv)

Perspektiv på historiefilmslitteracitet: en didaktisk studie av gymnasieelevers historiska och emotionella meningsskapande i mötet med spelfilm

Titel (eng)

Perspectives on historical film literacy : a didactical study of students’ historical and emotional meaning making through feature film

Författare

Maria Deldén

Handledare

Universitetslektor Carola Nordbäck, Umeå universitet Universitetslektor Tomas Axelson, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Ulf Zander, Lunds universitet.

Institution

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Maria Deldén

Abstract in English:

The present study addresses what happens when historical feature film is used in history education. The purpose of this thesis is to develop new knowledge of historical film literacy through a study of the feature film’s didactical potential in an educa­tional context. This is carried out through an analysis of the historical meaning making among upper secondary students when viewing historical feature films, and special attention is paid to the importance of emotions in the students’ meaning making through historical feature film. A focus of the study is the didactical dilemma, previously addressed in historical film research, that arises in the use of feature film in history or social studies education, in relation to educational context, film experience, and historical understanding.

The present thesis is an independent continuation of my licentiate thesis History as Fiction (2014). The empirical material consists of interviews with students and teachers from two upper secondary schools in Sweden, as well as documentation from students’ assessments and selected scenes from feature films experienced by the students as they were used in history class.

The theoretical framework for the study takes an interdisciplinary approach. It is based on Jörn Rüsens under­standing of historical meaning and histo­ri­cal culture, as well as on transaction theory described by John Dewey and Louise M. Rosenblatt. Film reception theory is equally important, represented by theories from David Bordwell and Carl Plantinga.

The main research question focused on how the concept of historical film literacy could be developed theoretically. Historical film literacy is understood in this thesis as an advanced consciousness of how historical meaning making is created through the individual’s transaction with film’s narration in a specific context, and how meaning making ideally links historical disciplinary thinking with practical orientation in life. The core of theoretically developed historical film literacy is an understanding of the individual’s emotional and aesthetic experience of historical feature film, and elaborated theoretical knowledge about the close relationship between the affective response and the more distanced cognitive activity during and after watching a film. Also crucial for historical film literacy is an under­standing of the historical film’s representation of the past as a conflation of facts and fiction. The knowledge of history that students’ gain from historical feature film should be constructed in a synthesis of an aesthetic and an efferent stance in the transaction process. This is because the feature film has the capacity to stimulate both a feeling of empathy and of nearness in the viewer as well as a movement of the viewer away from the narration and towards more distanced cognition. This movement helps the viewer to analyze and interpret the historical meaning making from a critical perspective, when the experience of the feature film is transformed to a reflected experience.

Sidan publicerades 2017-09-25 15:22 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-16 10:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities

Helene Lidström har i sin avhandling "ICT and participation in school and outside school activities for children and youths with physical disabilities" undersökt om barn och ungdomar med rörelsehinder är delaktiga i datoraktiviteter i skolan och på fritiden i samma omfattning som barn i allmänhet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.