Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance

Elever med daglig idrott i skolan har högre benmassa och bättre muskelstyrka och effekten är starkare bland flickorna än bland pojkarna, konstaterar Jesper Fritz i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2017-01-13

Titel (sv)

Effekten av ökad skolidrott på frakturrisk, skelett, muskler och skolresultat

Titel (eng)

Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and Academic Performance

Författare

Jesper Fritz

Handledare

Universitetslektor Magnus Karlsson, Lunds universitet Björn Rosengren, Lunds universitet

Opponent

Professor Mats Börjesson, Göteborgs universitet

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Jesper Fritz
Artikel från Forskning.se

Svenskt abstrakt:

Frakturer är ett stort och dessutom ökande samhällsproblem. Genom att stärka skelettet och muskulaturen kan risken för frakturer minskas. Hög fysisk aktivitet är associerad med hög benmassa, gynnsam skelettstruktur, god muskelfunktion och låg risk att drabbas av frakturer. Fysisk aktivitet skulle därför kunna vara en möjlig strategi för att minska antalet frakturer i samhället. Tidigare forskning har visat att den bästa perioden i livet att påverka sitt skelett genom fysisk aktivitet är pre- och peri-pubertalt. Tidigare studier är dock korta, innefattar små kohorter och baseras främst på inklusion av frivilliga idrottsintresserade barn. Detta gör det svårt att uttala sig om eventuella långtidseffekter samt populationsbaserade effekter, båda viktiga sett ur ett samhällsperspektiv. Skall fysisk aktivitet kunna användas så effektivt som möjligt som frakturprofylax bör den inkludera så många barn som möjligt, helst alla i befolkningen, och ge effekter även vid en träningsnivå som alla barn klarar av att genomföra. Det finns utöver detta även studier som antyder att ökad fysisk aktivitet är associerad med förbättrade kognitiva funktioner, såsom minne och inlärning. Därigenom skulle även akademiska skolresultat kunna påverkas. Detta är av stort intresse eftersom skolresultaten i svensk grundskola, enligt den återkommande PISA-rapporten, de senaste decennierna försämrats. Detta gäller både betyg och andel barn som blir behöriga till gymnasial utbildning. Ökad skolidrott skulle således kunna vara ett sätt att vända denna trend.
Mot denna bakgrund startades Bunkefloprojektet (på engelska förkortad till POP-study), en populationsbaserad prospektiv kontrollerad interventionsstudie som innefattar barn från fyra grundskolor i sydvästra Malmö. En av skolorna utökade ämnet idrott och hälsa från 60 min/vecka till 200 min/vecka (40 min/skoldag). Denna skola fungerade som interventionsskola. Resterande tre skolor fortsatte med 60 min/vecka idrottsundervisning (svensk standard) och fungerade då som kontrollskolor. Vi inkluderade alla 3 534 barn (6–9 år gamla) som började årskurs 1 i någon av dessa skolor år 1998 till 2012 och följde dem i 7 år avseende frakturer. De 264 barn som började år 1998 till 2000 erbjöds vara med i en utökad del av studien där vi följde utveckling av skelett, muskelstyrka och livsstilsfaktorer genom årliga mätningar. För att utvärdera akademiska skolresultat inkluderades alla individer som slutat årskurs 9 år 2003 till 2012 i interventionsskolan. Vi använde även Skolverkets statistikdatabas (Siris) för att inkludera alla individer som slutat årskurs 9 år 2003 till 2012 i hela Sverige som akademisk kontrollgrupp. På detta sätt kunde vi jämföra skolresultaten mellan och inom skolorna före interventionen (skolslut 2003 till 2006) och efter interventionens införande (skolslut 2007 till 2012).
Barnen i interventionsskolan hade jämfört med barnen i kontrollskolorna ökad frakturrisk under det första året efter påbörjad intervention, varefter den relativa frakturrisken sjönk för varje år som interventionen pågick. Vi såg även att flickorna i interventionsgruppen hade förbättrad utveckling av skelettet, i form av ökad benmassa och förändrad struktur jämfört med kontrollgruppen. Någon sådan effekt kunde inte registreras bland pojkarna. Både flickor och pojkar i interventionsgruppen hade förbättrad utveckling av muskelstyrkan jämfört med kontrollgruppen. Pojkarna med extra skolidrott förbättrade sina slutbetyg i nionde klass samt i denna grupp minskade även andelen individer som inte klarade behörighetskraven till gymnasial utbildning. Hos flickorna kunde inga akademiska gynnsamma effekter registreras bland dem med daglig fysisk aktivitet under grundskoleåren.
Ökad skolidrott förefaller således vara en strategi som kan minska den relativa risken för fraktur, förbättra utvecklingen av skelett och muskelstyrka samt öka de akademiska skolprestationerna. Det finns stöd från andra studier att en sådan utveckling i ungdomen kan leda till starkare skelett och bättre muskulatur och därigenom färre frakturer även i vuxenlivet och ålderdomen. Detta gör att vi nu har starkt vetenskapligt underlag att rekommendera daglig idrott i grundskolan för alla barn.

Sidan publicerades 2017-01-16 14:50 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-09-13 08:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Ensidig syn på förmåga präglar rörelsetester

Ensidig syn på förmåga präglar rörelsetester

Anna Tidéns studie om bedömning av skolelevers rörelseförmåga visar att utvärdering tar stort utrymme i idrottsundervisningen. Att lära och inspirera elever att utveckla sin rörelseförmåga kommer ofta i andra hand.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 24/10

Nytt nr ute 24/10

Nästa nummer av Skolportens forskningsmagasin har tema Likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Läraren: ”Så blir din skola bättre på särskilt stöd”

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till särskilt stöd och får toppbetyg av Skolinspektionen i att stötta barn med särskilda behov.

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

Ny stol ska hjälpa barn med adhd

Chair of attention. Så heter stolen som designats för att hjälpa flickor med adhd och andra barn som kan vara för blyga för att be läraren om hjälp i skolan.

Skolan där trygghet, trivsel och relationer står i fokus

Ekhamraskolan i Mariestad är en högstadieskola med spännande syn på extra anpassningar. Alla pedagoger ska ha en god relation till alla elever. Aktiva pedagoger skapar trygghet. Visionen är att extra anpassningar och särskilt stöd hör till det dagliga arbetet.