Dela:

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Fakta
Disputation

2009-04-17

Titel (eng)

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Författare

Gisela Nyberg

Handledare

Professor Claude Marcus, Karolinska Institutet, professor Ulf Ekelund, Cambridge

Institution

Institutionen för Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik

Lärosäte

KI – Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Beställ avhandling i tryckt format
Läs Skolportens intervju med Gisela Nyberg
Läs mer om disputationen
Läs om avhandlingen i SvD

Svenskt abstrakt:

Bakgrund och syfte: Fetma och övervikt är i dag ett av våra största folkhälsoproblem. Mellan 18-25% av svenska 10-åringar är antingen överviktiga eller feta. Det är en mycket kraftig ökning som har ägt rum de sista åren. Syftet med denna avhandling var att undersöka om man genom ett interventionsprogram i skolan kan förebygga och minska övervikt och fetma hos barn i åldern 6-10 år. Vidare att studera hur stabil fysisk aktivitet är mellan två mättillfällen och att studera skillnader i aktivitetsmönster mellan kön och mellan olika åldrar. Dessutom att undersöka skillnader i metabol risk mellan normalviktiga och överviktiga/feta barn och att studera samband med fysisk aktivitet och aerob kapacitet.

Material och metod: 3135 pojkar och flickor i åldern 6-10 deltog i ett preventionsprojekt, STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). STOPP är en randomiserad studie med fem interventionsskolor och fem kontrollskolor som pågick mellan 2001 2005. De förebyggande insatserna i projektet var framför allt att förbättra kosten i form av en minskning av fett och sockerkonsumtion i skollunchen och mellanmålet i skolan och på fritids. Dessutom att öka den fysiska aktiviteten i skola och på fritids med 30 minuter varje dag under skoltid (utöver idrottslektioner) och att begränsa stillasittande aktiviteter på skol- och fritids tid. Livsmedelsval undersöktes med föräldraenkät. Ätattityder utvärderades genom självrapportering. Den fysiska aktiviteten mättes hos 1293 barn med en aktivitetsmätare, (accelerometer), under en veckas tid. Två grupper av barn hade även upprepade mätningar av fysisk aktivitet. Vidare valdes 68 barn ut utifrån deras BMI till en normalviktig grupp och en grupp med överviktiga/feta barn. Följande tester gjordes: maximalt konditionstest på cykel, kroppssammansättning i röntgen (DEXA), blodtryck och blodprover för att undersöka olika blodfetter, glukos och insulin i blodet.

Resultat: I interventionsskolorna minskade övervikt och fetma från 20.3% till 17.1% I kontrollskolorna ökade övervikten från 16.1% till 18.9%. Skillnaden mellan intervention- och kontrollskolor var signifikant (p

Konklusion: Förändringar över en längre tid i skolan och på fritids med ökad fysisk aktivitet och förbättrad kost har en signifikant effekt på utvecklingen av övervikt och fetma och kan påverka livmedelsval i hemmet. Interventionseffekten berodde sannolikt på hälsosamma ätvanor i skolan, fritids och i hemmet och troligtvis inte på den fysiska aktiviteten eftersom inga skillnader mellan intervention och kontrollskolor i fysisk aktivitet kunde påvisas. Den största skillnaden i fysisk aktivitet mellan pojkar och flickor var under skol- och fritids tid. Barnen är väsentligt mindre fysiskt aktiva när de är lediga under kvällstid och på helger. Upprepade mätningar av fysisk aktivitet visar att det är måttlig korrelation mellan två mättillfällen. Metabola risk faktorer är högre redan bland måttligt överviktiga/feta barn jämfört med normalviktiga barn. Resultaten beror inte på skillnader i fysisk aktivitet och aerob kapacitet mellan viktgrupperna men fysisk aktivitet och aerob kapacitet visade ett samband med insulinnivåer. Måttlig övervikt och fetma visar en skadlig effekt redan hos barn i 8 till 11 års åldern.

Sidan publicerades 2009-04-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 11:43 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser