Dela:

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Fakta
Disputation

2009-04-17

Titel (eng)

Physical activity in 6-10 year old children : Variations over time, associations with metabolic risk factors and role in obesity prevention

Författare

Gisela Nyberg

Handledare

Professor Claude Marcus, Karolinska Institutet, professor Ulf Ekelund, Cambridge

Institution

Institutionen för Klinisk Vetenskap, Intervention och Teknik

Lärosäte

KI – Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Beställ avhandling i tryckt format
Läs Skolportens intervju med Gisela Nyberg
Läs mer om disputationen
Läs om avhandlingen i SvD

Svenskt abstrakt:

Bakgrund och syfte: Fetma och övervikt är i dag ett av våra största folkhälsoproblem. Mellan 18-25% av svenska 10-åringar är antingen överviktiga eller feta. Det är en mycket kraftig ökning som har ägt rum de sista åren. Syftet med denna avhandling var att undersöka om man genom ett interventionsprogram i skolan kan förebygga och minska övervikt och fetma hos barn i åldern 6-10 år. Vidare att studera hur stabil fysisk aktivitet är mellan två mättillfällen och att studera skillnader i aktivitetsmönster mellan kön och mellan olika åldrar. Dessutom att undersöka skillnader i metabol risk mellan normalviktiga och överviktiga/feta barn och att studera samband med fysisk aktivitet och aerob kapacitet.

Material och metod: 3135 pojkar och flickor i åldern 6-10 deltog i ett preventionsprojekt, STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). STOPP är en randomiserad studie med fem interventionsskolor och fem kontrollskolor som pågick mellan 2001 2005. De förebyggande insatserna i projektet var framför allt att förbättra kosten i form av en minskning av fett och sockerkonsumtion i skollunchen och mellanmålet i skolan och på fritids. Dessutom att öka den fysiska aktiviteten i skola och på fritids med 30 minuter varje dag under skoltid (utöver idrottslektioner) och att begränsa stillasittande aktiviteter på skol- och fritids tid. Livsmedelsval undersöktes med föräldraenkät. Ätattityder utvärderades genom självrapportering. Den fysiska aktiviteten mättes hos 1293 barn med en aktivitetsmätare, (accelerometer), under en veckas tid. Två grupper av barn hade även upprepade mätningar av fysisk aktivitet. Vidare valdes 68 barn ut utifrån deras BMI till en normalviktig grupp och en grupp med överviktiga/feta barn. Följande tester gjordes: maximalt konditionstest på cykel, kroppssammansättning i röntgen (DEXA), blodtryck och blodprover för att undersöka olika blodfetter, glukos och insulin i blodet.

Resultat: I interventionsskolorna minskade övervikt och fetma från 20.3% till 17.1% I kontrollskolorna ökade övervikten från 16.1% till 18.9%. Skillnaden mellan intervention- och kontrollskolor var signifikant (p

Konklusion: Förändringar över en längre tid i skolan och på fritids med ökad fysisk aktivitet och förbättrad kost har en signifikant effekt på utvecklingen av övervikt och fetma och kan påverka livmedelsval i hemmet. Interventionseffekten berodde sannolikt på hälsosamma ätvanor i skolan, fritids och i hemmet och troligtvis inte på den fysiska aktiviteten eftersom inga skillnader mellan intervention och kontrollskolor i fysisk aktivitet kunde påvisas. Den största skillnaden i fysisk aktivitet mellan pojkar och flickor var under skol- och fritids tid. Barnen är väsentligt mindre fysiskt aktiva när de är lediga under kvällstid och på helger. Upprepade mätningar av fysisk aktivitet visar att det är måttlig korrelation mellan två mättillfällen. Metabola risk faktorer är högre redan bland måttligt överviktiga/feta barn jämfört med normalviktiga barn. Resultaten beror inte på skillnader i fysisk aktivitet och aerob kapacitet mellan viktgrupperna men fysisk aktivitet och aerob kapacitet visade ett samband med insulinnivåer. Måttlig övervikt och fetma visar en skadlig effekt redan hos barn i 8 till 11 års åldern.

Sidan publicerades 2009-04-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 11:43 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser