PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar

Daniel Arnesson har i sin avhandling beskrivit och analyserat  hur lärare, rektorer och skolchefer tolkar och eventuellt omsätter internationella kunskapsmätningar i sin yrkespraktik.

Fakta
Disputation

2016-12-12

Titel (sv)

PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar

Titel (eng)

PISA in Schools – How teachers, head teachers and municipal school directors relate to international assessments

Författare

Daniel Arnesson

Handledare

Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Docent Linda Rönnberg, Umeå universitet

Opponent

Professor Anders Arnqvist, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Daniel Arnesson

Abstract in English:

This thesis addresses the local reception and use in Sweden of the major international large scale assessments (ILSAs) of student performance: Programme for International Student Assessment (PISA), Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS), Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) and International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). The aim is to describe and analyze how Swedish teachers, principals and school directors interpret and possibly use ILSAs in their professional practice. ILSA is treated here as a new idea or a new social technology defining what constitutes good (or bad) education. The theoretical framework combines a top-down perspective provided by Rogers’ (2003) Diffusion of Innovation theory, and a complementary, more critical Policy Enactment approach (Ball et al. 2012), stressing the import-ance of context and local actors’ perspectives. Empirically, the thesis is based on 40 semi-structured interviews carried out in the 2011-2012 school year with teachers, principals and municipal school directors in five municipalities and 12 compulsory schools, selected to cover diverse municipalities, schools, and respondents.

The respondents perceive ILSAs as valid evaluations of the Swedish school system. Most think it is important to compare results of different nations, although ILSA is not expected to cover the whole curriculum. Most interviewees are aware that Swedish ILSA results have been declining for years and perceive an urgent need to reverse this trend. However, few of the directors, principals or teachers believe that Swedish schools are in a deep crisis, as described in Swedish media. The participants frequently regard schools as primary determinants of ILSA results, and few blame family, socio-economic, cultural and contextual factors for the Swedish decline in ILSA rankings. There are significant differences between the three occupational groups in their reception and use of ILSA. Municipal school directors who are very well-informed emphasize the influence of ILSA on their local development efforts. Principals and teachers say that ILSAs have had modest direct effects on their work, but they argue that poor Swedish results in international assessments have had indirect effects, for instance by prompting the introduction of a new national curriculum.

 

Sidan publicerades 2016-11-30 12:31 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-03 13:51 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska elever har svårt att läsa och förstå matteuppgifter

När elever stöter på många ord som de inte känner igen från sina matteböcker, finns det en risk att det är deras läsförmåga som testas istället för deras matematiska förmåga. Det visar Anneli Dyrvolds avhandling.

Svårt för elever att tolka de naturvetenskapliga frågorna i Pisa

​Pisa:s provfrågor i naturvetenskap är svåra att tolka för många svenska elever. Enligt ​forskaren ​Margareta Serder beror det på att frågorna​ ​använder ett abstrakt naturvetenskapligt språk​ samtidigt som ​exemplen är ​vardagliga​.​

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang

Syftet med Catharina Hällströms avhandling "Insändare i Kamratposten: Uttryck för villkor i barns kulturella sammanhang" är att lyfta barns villkor som de uttrycks i insändarbrev till Kamratposten mellan 1977 och 2007.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Skriftspråksutveckling under högstadiet

Syftet med Mikael Nordenfors avhandling "Skriftspråksutveckling under högstadiet" är att beskriva olika aspekter av skriftspråksutvecklingen under högstadiet.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Karneval i klassrum – Kunskap på hjul

Birgitta Silfvers avhandling "Karneval i klassrum - Kunskap på hjul" handlar om elever i årskurs sju som prövar att i klassrummet arbeta med clowneri som form och uttrycksmedel.

Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom

Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Making Sense of Negative Numbers

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.