Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige

Katharina Andersson har undersökt pojkars skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i åk 3.

Fakta
Disputation

2014-09-11

Titel (sv)

Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige

Författare

Katharina Andersson

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi, docent Åsa Morberg, Högskolan i Gävle

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens avhandling med Katharina Andersson här

Svenskt abstrakt:

Tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov våren 2009. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för pojkars skrivkompetenser genom att beskriva, analysera och tolka pojkarnas texter från nationella provet i svenska i årskurs 3, 2009 , i Sverige. Materialet består av pojktexter och det är pojkarnas kompetenser att skriva texter som står i fokus. Genom att inte jämföra med flickors texter kan pojkarnas kompetenser sökas, granskas, tolkas och beskådas utan att samtidigt jämföras. Provet mäter skrivande med några språkriktighetsmotiv medan jag söker texternas innehåll och medvetande om en mottagare och andra väsentliga aspekter av att skriva texter. Texternas genrer är beskrivna utifrån provets instruktioner, vilket styr arbetet i klassrummet och därför även i mitt analysarbete. Analyserna söker mönster av skrivkompetenser i pojkarnas texter utan att främst söka fel och brister. När kompetenser sökts bortom relation till kursplaner eller till nationella provets kravnivåer, ger provets pojktexter ett generellt underlag för undersökning ar av skrivkompetenser. Texterna är avidentifierade från person, plats och social grupp och därför inte positionerade till sociala aspekter . Texterna är placerade i perspektivet tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov. De teoretiska anslag som hämtas från Ivaničs (2004; 2012) ger modeller för teori om skrivande. Ett sociokulturellt synsätt (Smidt, 2009; Säljö, 2000) med literacy och en holistisk syn på skrivande är genomgående. Genom en abduktiv logik (se 4.4) kan material och teori arbeta i samspel med varandra. Huvudmetoden hermeneutik (Gadamer, 1997) och analyserande närläsning (Gustavsson, 1999) används beroende på det texterna visar. Genom analyser från teoretiskt skilda vetenskapsområden får avhandling en sin grund. Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kring gärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger. Även andra tydliga resultat av pojkarnas skrivkompetenser framkommer genom avhandlingens mångsidiga analysmetoder.

Sidan publicerades 2014-08-29 14:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-11-26 14:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Kritisk granskning av kritisk läsning

Den egna idolen eller ett partiprogram. Skillnaderna mellan uppgifterna i kritisk läsning är stora beroende på om de riktar sig till yrkesförberedande respektive studieförberedande elever. Det framgår av Anita Norlunds avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning

Syftet med Lotta Brantefors avhandling "Kulturell fostran: En didaktisk studie av talet om kulturella relationer i texter om skola och utbildning" är att klargöra olika föreställningar om kulturella relationer i skola och utbildning, samt potentiella konsekvenser av dessa för barn och ungdomars fostran till att kunna delta som likar i sociala och offentliga livet.

Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning

Anna-Karin Svenssons avhandling belyser läsning och läsarbanor i ett livsperspektiv där fyra lärarstudenters berättelser om läsning från barndom till mötet med lärarutbildningen analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Titeln är "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning".

Making Sense of Negative Numbers

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.