Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige

Katharina Andersson har undersökt pojkars skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i åk 3.

Fakta
Disputation

2014-09-11

Titel (sv)

Pojkar kan visst skriva! Skrivkompetenser på nationellt prov i svenska i årskurs tre i Sverige

Författare

Katharina Andersson

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi, docent Åsa Morberg, Högskolan i Gävle

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens avhandling med Katharina Andersson här

Svenskt abstrakt:

Tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov våren 2009. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för pojkars skrivkompetenser genom att beskriva, analysera och tolka pojkarnas texter från nationella provet i svenska i årskurs 3, 2009 , i Sverige. Materialet består av pojktexter och det är pojkarnas kompetenser att skriva texter som står i fokus. Genom att inte jämföra med flickors texter kan pojkarnas kompetenser sökas, granskas, tolkas och beskådas utan att samtidigt jämföras. Provet mäter skrivande med några språkriktighetsmotiv medan jag söker texternas innehåll och medvetande om en mottagare och andra väsentliga aspekter av att skriva texter. Texternas genrer är beskrivna utifrån provets instruktioner, vilket styr arbetet i klassrummet och därför även i mitt analysarbete. Analyserna söker mönster av skrivkompetenser i pojkarnas texter utan att främst söka fel och brister. När kompetenser sökts bortom relation till kursplaner eller till nationella provets kravnivåer, ger provets pojktexter ett generellt underlag för undersökning ar av skrivkompetenser. Texterna är avidentifierade från person, plats och social grupp och därför inte positionerade till sociala aspekter . Texterna är placerade i perspektivet tioåriga pojkar skriver texter på ett nationellt prov. De teoretiska anslag som hämtas från Ivaničs (2004; 2012) ger modeller för teori om skrivande. Ett sociokulturellt synsätt (Smidt, 2009; Säljö, 2000) med literacy och en holistisk syn på skrivande är genomgående. Genom en abduktiv logik (se 4.4) kan material och teori arbeta i samspel med varandra. Huvudmetoden hermeneutik (Gadamer, 1997) och analyserande närläsning (Gustavsson, 1999) används beroende på det texterna visar. Genom analyser från teoretiskt skilda vetenskapsområden får avhandling en sin grund. Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kring gärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger. Även andra tydliga resultat av pojkarnas skrivkompetenser framkommer genom avhandlingens mångsidiga analysmetoder.

Sidan publicerades 2014-08-29 14:44 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-11-26 14:31 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Ewa Bergh Nestlog har undersökt hur elever och lärare i mellanstadiet skapar argumenterande och förklarande texter och hur de bygger upp en kvalitativ skrivundervisning. – Elever behöver undervisning om texters helhet för att strukturera sin förståelse, säger hon.

Kritisk granskning av kritisk läsning

Den egna idolen eller ett partiprogram. Skillnaderna mellan uppgifterna i kritisk läsning är stora beroende på om de riktar sig till yrkesförberedande respektive studieförberedande elever. Det framgår av Anita Norlunds avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet

I avhandlingen "Gymnasielärarens uppdrag som mentor: En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet" kartlägger, beskriver och analyserar Elisabeth Nordevall lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.