Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth

Henning Årman belyser i sin avhandling olika aspekter av gymnasieungdomars metakommentarer på språkanvändning.

Fakta
Disputation

2021-10-15

Titel (eng)

Political corrections: Language activism and regimentation among high school youth

Författare

Henning Årman

Handledare

Professor Rickard Jonsson, Stockholms universitet Professor Tommaso Milani, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Sari Pietikäinen, University of Jyväskylä.

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This thesis is concerned with senior high school students’ language activism and their efforts to navigate linguistic norms and language ideological geographies in contemporary Sweden. Guided by the traditions of child and youth studies (e.g., James & Prout, 1990) and linguistic anthropology (e.g., Bauman, 2003; Duranti, 1997), and inspired by the field of linguistic landscape (e.g., Thurlow & Jaworski, 2011), this thesis explores language regimentation as it plays out in the everyday lives of youth.

Study I addresses the affective dimensions of language activism and language socialization. Applying affective theory (Ahmed, 2004; Sedgwick, 2003; Wetherell, 2012) enables an analysis of the workings of shame/pride in practices of verbal hygiene (Cameron, 1995) at the high school. Study I shows that shame is pivotal in the processes of language activism at the school, and explores how this activism, being an emancipatory project, produces both political subjectivities and new linguistic normativities and hierarchies.

Study II draws on work on linguistic citizenship (Stroud, 2001, 2018) and graffiti as a semiotic mode (e.g., Cover, 2002; Karlander, 2019) in an analysis of bathroom graffiti. ‘Where are all the queers at the school?! I want to hug you’ was scribbled on the door of one of the school toilets, and the scrawl sparked a discussion, unfolding on the door, on whether ‘queer’ should be regarded as an offensive slur or not. The study of the unfolding debate illustrates Butler’s (1991) point about the difficulty of fixing the meaning of identity labels as they travel through discourse. Furthermore, the analytical lens of turbulence (Cresswell and Martin, 2012) captures the interplay and entanglements of ordering and disordering in students’ efforts to assert power over the terms that in turn define them.

Study III focuses on youths’ negotiations of who counts as an authentic speaker of the contemporary urban vernacular (Rampton, 2015) ‘förortsslang’. The paper explores students’ resemiotizations (Iedema, 2003) and recontexualizations (Bauman & Briggs, 1990) of US political activist discourse as they insert the notion of ‘cultural appropriation’ into the linguistic landscape of their senior high school. This semiotic work is part of the production of a social space and a local discursive regime that structures and polices behavior at the school, including linguistic practices. Drawing on the circulating discourses on cultural appropriation, students articulate criticism of the way middle class youths at the school appropriate the urban vernacular.

Taken together, these studies contribute to a body of research on youth’s lived experiences by investigating the social workings of language policing and language regimentation among youth. In particular, this thesis contributes to the study of youth activism by underscoring the interplay of a political socialization of youth (Yates & Youniss, 2006) and language socialization (Aronsson, 2011; Jonsson, 2018; Schieffelin & Ochs, 1986b). Furthermore, the thesis adds to the long-standing discussion within youth studies on young subjects’ potential to act and assert power over issues that they themselves find important in their everyday lives. The studies show the complexities of situated language activism and offer a more nuanced picture of youth as agentive participants in language policy processes, but also as actors situated in a nexus of forces that condition their subjectivities and thus their ability to act. The studies show that the activism under study is entangled with processes of subjectification and that the youths’ language activism entails a struggle for an authentic voice and the right to define how a progressive ideology should be materialized in everyday language. Thereby, the studies demonstrate the key role that politics of language and language ideology play in the lives of youth.

Sidan publicerades 2021-10-05 09:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Ny digital kurs med Maria Wiman! Ny som lärare – Relationer och ledarskap

Är du nyutbildad lärare och önskar fler handfasta verktyg? I kursen Relationer och ledarskap arbetar vi med att bygga goda relationer med elever, hantera konflikter och bli en trygg ledare i klassrummet. I film och text presenterar Maria Wiman information, uppgifter och tips för din undervisning. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Ny digital kurs med Klara Härgestam – Trygga talare i svenska!

I den här kursen får du effektiva verktyg och gott om konkreta övningar som stärker elevernas retoriska förmåga och skapar mod och lust att vilja tala. Du får kunskap om hur eleverna blir tryggare i gruppen, i sig själva och i värderingen av sin prestation vid muntliga framföranden. Kursintyg ingår!

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Lika värde nr 3, 2021 – Tema: Tillgänglig förskola och skola

Tillgänglighet i förskola och skola handlar om att alla barn och elever ska få tillgång, och möjlighet, att ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön. I det här numret av Lika värde kan du läsa om verksamheter som arbetar långsiktigt, ökar kunskap och använder sin kreativitet för att uppnå det. (pdf)