Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum

Anthemis Raptopoulou har undersökt den politiska process som ledde till att  programmering infördes i den svenska läroplanen Lgr11/2017.

Fakta
Disputation

2021-09-17

Titel (eng)

Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum

Författare

Anthemis Raptopoulou

Handledare

Professor Tore West, Stockholms universitet. Jonas Gustafsson, Stockholms universitet. Ulrika Bennerstedt, Stockholms universitet

Opponent

Professor Neil Selwyn, Monash University, Australia

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anthemis Raptopoulou

Abstract in English:

In recent years, computer programming has been introduced into school curricula in several national education systems across the world making it a key issue on the education policy agenda. In March 2017, the Swedish Government announced their decision to introduce programming as a mandatory teaching element as of the first grade of primary school. This doctoral thesis investigates the processes behind this recent change in the Swedish curriculum and aims to clarify the addition of programming in schools. The research is focused on the actors and actions that brought about this change and on how the addition of programming was argued for in policy texts, nationally and internationally.

The methods employed in this thesis are those of network ethnography and critical discourse analysis. Network ethnography enables a mapping of relationships between the actors involved, while critical discourse analysis can provide further insights on discourse, social context, and the underlying power-relations. The empirical material is comprised of online links and texts regarding and by the actors involved in the policy agenda on programming, interviews with key policy actors, as well as national and international policy texts on the introduction of programming in schools.

According to the findings, the processes resulting in the introduction of programming in the Swedish schools have been both complex and dynamic engaging a wide range of actors including governmental and inter-governmental agencies, national and multinational companies, for- and non-for-profit organizations and educational institutions. One of the findings is that external actors both influenced and participated in these policy-making processes. The policy agenda on programming was shared in mixed policy arenas extending beyond national and institutional spaces and towards international and private ones. The analysis of the policy texts indicates that the teaching of programming in schools was promoted as the answer to a number of economic and societal needs, while the public discourse was dominated by economic motives and ideologies.

In this thesis, the addition of programming in schools is perceived as an example of contemporary education policy- making. The findings demonstrate that the development of contemporary education policy no longer is confined within national borders, but takes place across borders and sectors involving a variety of actors. Emphasis is placed on the influence of external interests on education policy. In addition, this thesis highlights the importance of out-of-the-parliament processes both locally and internationally, and their capacity to influence policy-making. This study underscores the increasing complexity which characterizes education policy in a globalized context, especially in the area of education technology.

Sidan publicerades 2021-09-09 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-12-09 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Programmering – ett ämne för de redan insatta

Lärare har små förhoppningar om att elever ska lära sig programmering om de inte redan har en analytisk och logisk förmåga, menar forskaren Lennart Rolandsson.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Digital kurs! Programmering i matematik – introduktion

Känner du dig trygg att undervisa i programmering? I kursen Programmering i matematik får du grundläggande kunskaper i programmering, samt tekniker för att undervisa och väcka elevernas intresse. I film och text guidar Mikael Tylmad dig genom praktiska övningsuppgifter. Flexibel start och tydligt upplägg. Kursintyg ingår!

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.