Politisk tendens, politiskt ögonblick och kreativitet: Studier av miljö- och hållbarhetsundervisning

Michael Håkansson har undersökt hur den politiska dimensionen framträder och hanteras i miljö- och hållbarhetsutbildning.

Fakta
Disputation

2016-09-09

Titel (sv)

Politisk tendens, politiskt ögonblick och kreativitet: Studier av miljö- och hållbarhetsundervisning

Författare

Michael Håkansson

Handledare

Leif Östman, Uppsala universitet Docent David O Kronlid, Uppsala universitet

Opponent

Professor Niclas Månsson, Mälardalens högskola

Institution

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Lärosäte

Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Michael Håkansson

Abstract in English:

This thesis takes its point of departure in the political dimension in Environmental and Sustainability Education (ESE). In the research field different views exist – containing both similarities and differences – regarding what is meant by ‘the political’ in the context of educational practice. What do different authors, policymakers, practitioners etc. mean when they refer to ´the political´ within the context of ESE? The ambiguity that characterises the discussions on the political dimension of (environmental and sustainability) education can impede and blur both research and professional reflection. This can create confusion, particularly amongst teachers, and a clarification of ‘the political’ through an investigation of how it appears in educational practice is vital.

The thesis contributes with an educational typology and an analytical model of political moments to identify how the political dimension may emerge in different ways in educational practices.  As part of these models the thesis also contributes with two theoretical-analytical concepts – educative moment and creativity –  to be used to further discuss how education can use the political to explore new values and new behaviours regarding environmental and sustainable concerns.

The theoretical frames of the thesis are poststructural and pragmatic theories, foremost by Chantal Mouffe and John Dewey. The thesis is especially built on a pragmatist and anti-essentialist approach, which argues that we socially construct the meaning of right and wrong, and of what works better in our lives in problematic situations. The thesis has four purposes and the results are presented in four studies. The first purpose examines how Environmental Sustainability Education (ESE) research literature conceptualize the political dimension, and how these findings impact the political dimension as educational content in teaching and learning activities in ESE practice. The second purpose examines different situations in which the political can be handled and experienced in environmental and sustainability education practice. This purpose is dealt with in the second study and the result is a didactical typology called the political tendency. The third purpose is to examine the political and politics in teaching and learning activities, both cognitive and emotional, about antagonism, conflicts, inclusion and exclusion. This purpose is dealt with in the third study and the results are illustrated by empirical examples. The fourth purpose examines the idea of creativity in relation to the political dimension, i. e. where new values can emerge or evolve. These purpose is dealt with in study 2, 3 and 4 and the results are presented as two theoretical-analytical concepts: educative moments and creativity concerning the political dimension in ESE.

My ambition is that this thesis will contribute to the discussion about how teaching and learning activities that include a political dimension in ESE can use the presented models to identify educational content of the political dimension, and  to further understand how individuals create their relation to their social and physical surroundings. Another ambition is to contribute to philosophical and methodological discussions about the relation between the political dimension, meaning making and embodiment within environmental and sustainability education.

 

Sidan publicerades 2016-06-14 16:00 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-09-22 10:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Elever bygger kunskap om hållbarhet tillsammans

Birgitta Nordén har forskat om lärande inom miljö och hållbarhet. Resultaten visar att det inte är böcker eller lärare som är källan till kunskap - den bygger eleverna och lärarna tillsammans. 

Tre företagarroller skapas i undervisningen

Hur integreras hållbarhetsfrågor i ämnet företagsekonomi på gymnasiet? Pernilla Andersson har identifierat tre kategorier av företagarroller som kommer till uttryck i klassrummet.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Styrideal och Konflikt – Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner

I avhandlingen "Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländska kommuner" undersöker Jon Nyhlén hur styridealen, hierarki, marknad och nätverk framträder i den kommunala styrningen av det lokala skolsystemet samt hur dessa styrideal påverkar utvecklingen av och intensiteten i målkonflikter mellan kommun och fristående gymnasieskolor i de undersökta kommunerna.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen

Camilla Löfs avhandling "Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen" belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Syftet med Fredrik Alms avhandling Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.