Dela:

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Primär prevention av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom social och emotionell träning i skolan

Titel (eng)

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Författare

Birgitta Kimber

Handledare

Sven Bremberg, Rolf Sandell

Institution

Institutionen för folkhälsovetenskap

Lärosäte

Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Birgitta Kimber

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till projektet är att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat dramatiskt under senare år och att det är angeläget att komplettera de riktade, och begränsade, insatser som finns (BUP, skolhälsan). Internationella studier har visat att socialt och emotionellt lärande kan vara en framkomlig väg. Ett svenskt program, SET (Social Emotionell Träning) har utvecklats med syftet att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i skolåldern. Avhandlingen presenterar fem analyser av programmet och också ett mätinstrument för social och emotionell mognad som utvecklats. Två skolor i Botkyrka kommun var experimentskolor och två skolor som matchade dessa socioekonomiskt användes som kontrollskolor. I experimentskolorna fick eleverna SET undervisning en till två gånger per vecka medan man i kontrollskolorna inte arbetade med SET eller något annat strukturerat pedagogiskt program med samma syfte. Uppföljningar gjordes efter två och fem år. Vid uppföljningarna jämfördes experiment och kontrollskolelever med hjälp av olika frågeformulär som mäter psykisk hälsa. Efter två år fastställdes effekter av SET på psykiskt välmående, mobbning, droger, alkohol och utagerande problematik (t.ex. aggressivitet). Inga effekter fanns på inåtvänd problematik (t.ex. ångest, nedstämdhet) eller på sociala färdigheter. Efter fem år observerades större effekter på inåtvänd än på utagerande problematik, på droger och alkohol (den grupp som drack eller drogade lite eller inte alls var större i experimentskolorna). En rejäl effekt fanns också på skoltrivsel. Efter fem år fanns ingen särskild effekt på mobbning, fastän mobbningen låg konstant lågt i experimentskolorna medan den varierade kraftigt år från år i kontrollskolorna. Inga skillnader mellan skolorna kunde fastställas vad gäller sociala färdigheter.
För att validera de analyser som gjorts genomfördes en ytterligare analys av data från femårsuppföljningen. I den analysen modellerades det bortfall som fanns i studien och också det faktum att elever som går i samma klass påverkar varandra. Denna teknik gjorde det också möjligt att se förändringar som inte är linjära. Resultaten bekräftade i stora drag de tidigare redovisade men visade också signifikanta effekter av SET på sociala färdigheter, i motsats till de tidigare analyserna. Bortfallet i studien kan tyckas stort, men i jämförelse med internationella studier förefaller bortfallet ändå ha varit lägre . Tar man med det faktum att studien genomförts i verkliga livet med vanliga klasser och vanliga lärare är bortfallet snarast av förväntad omfattning, bl. a. beroende på flyttning, byte av skola, byte av klass och tillfällig frånvaro.
De skillnader som fanns mellan SET och icke-SET elever innebar att icke-SET elevernas psykiska hälsa i genomsnitt försämrades under ungdomsåren, medan denna förändring i genomsnitt var lägre eller inte uppträdde alls bland SET eleverna. Det verkar som att SET kan ge barn och ungdomar verktyg att hantera de utmaningar, den stress och de förändringar som tonårsperioden medför.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:53 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser