Dela:

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Primär prevention av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom social och emotionell träning i skolan

Titel (eng)

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Författare

Birgitta Kimber

Handledare

Sven Bremberg, Rolf Sandell

Institution

Institutionen för folkhälsovetenskap

Lärosäte

Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Birgitta Kimber

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till projektet är att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat dramatiskt under senare år och att det är angeläget att komplettera de riktade, och begränsade, insatser som finns (BUP, skolhälsan). Internationella studier har visat att socialt och emotionellt lärande kan vara en framkomlig väg. Ett svenskt program, SET (Social Emotionell Träning) har utvecklats med syftet att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i skolåldern. Avhandlingen presenterar fem analyser av programmet och också ett mätinstrument för social och emotionell mognad som utvecklats. Två skolor i Botkyrka kommun var experimentskolor och två skolor som matchade dessa socioekonomiskt användes som kontrollskolor. I experimentskolorna fick eleverna SET undervisning en till två gånger per vecka medan man i kontrollskolorna inte arbetade med SET eller något annat strukturerat pedagogiskt program med samma syfte. Uppföljningar gjordes efter två och fem år. Vid uppföljningarna jämfördes experiment och kontrollskolelever med hjälp av olika frågeformulär som mäter psykisk hälsa. Efter två år fastställdes effekter av SET på psykiskt välmående, mobbning, droger, alkohol och utagerande problematik (t.ex. aggressivitet). Inga effekter fanns på inåtvänd problematik (t.ex. ångest, nedstämdhet) eller på sociala färdigheter. Efter fem år observerades större effekter på inåtvänd än på utagerande problematik, på droger och alkohol (den grupp som drack eller drogade lite eller inte alls var större i experimentskolorna). En rejäl effekt fanns också på skoltrivsel. Efter fem år fanns ingen särskild effekt på mobbning, fastän mobbningen låg konstant lågt i experimentskolorna medan den varierade kraftigt år från år i kontrollskolorna. Inga skillnader mellan skolorna kunde fastställas vad gäller sociala färdigheter.
För att validera de analyser som gjorts genomfördes en ytterligare analys av data från femårsuppföljningen. I den analysen modellerades det bortfall som fanns i studien och också det faktum att elever som går i samma klass påverkar varandra. Denna teknik gjorde det också möjligt att se förändringar som inte är linjära. Resultaten bekräftade i stora drag de tidigare redovisade men visade också signifikanta effekter av SET på sociala färdigheter, i motsats till de tidigare analyserna. Bortfallet i studien kan tyckas stort, men i jämförelse med internationella studier förefaller bortfallet ändå ha varit lägre . Tar man med det faktum att studien genomförts i verkliga livet med vanliga klasser och vanliga lärare är bortfallet snarast av förväntad omfattning, bl. a. beroende på flyttning, byte av skola, byte av klass och tillfällig frånvaro.
De skillnader som fanns mellan SET och icke-SET elever innebar att icke-SET elevernas psykiska hälsa i genomsnitt försämrades under ungdomsåren, medan denna förändring i genomsnitt var lägre eller inte uppträdde alls bland SET eleverna. Det verkar som att SET kan ge barn och ungdomar verktyg att hantera de utmaningar, den stress och de förändringar som tonårsperioden medför.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:53 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Läsinlärning för elever med annat modersmål än svenska

I svensk grundskola är drygt en fjärdedel av eleverna flerspråkiga i dag. Att lära sig läsa och skriva på sitt andraspråk kan innebära flera utmaningar. Därför behöver lärare som undervisar elever i läs- och skrivinlärning ha kunskaper om vilka utmaningar det kan vara och hur vi kan lägga upp undervisningen för att möta denna elevgrupp.

Vissa skolor i utsatta områden lyckas – ny forskning tar reda på varför

Skolsegregationen i Stockholm är stor och elever i utsatta områden presterar ofta lägre än genomsnittet. Men vissa skolor sticker ut med bättre resultat. Forskare vid Stockholms universitet ska nu ta reda på varför elever vid just de skolorna lyckas bättre.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer