Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Primär prevention av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom social och emotionell träning i skolan

Titel (eng)

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Författare

Birgitta Kimber

Handledare

Sven Bremberg, Rolf Sandell

Institution

Institutionen för folkhälsovetenskap

Lärosäte

Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Birgitta Kimber

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till projektet är att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat dramatiskt under senare år och att det är angeläget att komplettera de riktade, och begränsade, insatser som finns (BUP, skolhälsan). Internationella studier har visat att socialt och emotionellt lärande kan vara en framkomlig väg. Ett svenskt program, SET (Social Emotionell Träning) har utvecklats med syftet att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i skolåldern. Avhandlingen presenterar fem analyser av programmet och också ett mätinstrument för social och emotionell mognad som utvecklats. Två skolor i Botkyrka kommun var experimentskolor och två skolor som matchade dessa socioekonomiskt användes som kontrollskolor. I experimentskolorna fick eleverna SET undervisning en till två gånger per vecka medan man i kontrollskolorna inte arbetade med SET eller något annat strukturerat pedagogiskt program med samma syfte. Uppföljningar gjordes efter två och fem år. Vid uppföljningarna jämfördes experiment och kontrollskolelever med hjälp av olika frågeformulär som mäter psykisk hälsa. Efter två år fastställdes effekter av SET på psykiskt välmående, mobbning, droger, alkohol och utagerande problematik (t.ex. aggressivitet). Inga effekter fanns på inåtvänd problematik (t.ex. ångest, nedstämdhet) eller på sociala färdigheter. Efter fem år observerades större effekter på inåtvänd än på utagerande problematik, på droger och alkohol (den grupp som drack eller drogade lite eller inte alls var större i experimentskolorna). En rejäl effekt fanns också på skoltrivsel. Efter fem år fanns ingen särskild effekt på mobbning, fastän mobbningen låg konstant lågt i experimentskolorna medan den varierade kraftigt år från år i kontrollskolorna. Inga skillnader mellan skolorna kunde fastställas vad gäller sociala färdigheter.
För att validera de analyser som gjorts genomfördes en ytterligare analys av data från femårsuppföljningen. I den analysen modellerades det bortfall som fanns i studien och också det faktum att elever som går i samma klass påverkar varandra. Denna teknik gjorde det också möjligt att se förändringar som inte är linjära. Resultaten bekräftade i stora drag de tidigare redovisade men visade också signifikanta effekter av SET på sociala färdigheter, i motsats till de tidigare analyserna. Bortfallet i studien kan tyckas stort, men i jämförelse med internationella studier förefaller bortfallet ändå ha varit lägre . Tar man med det faktum att studien genomförts i verkliga livet med vanliga klasser och vanliga lärare är bortfallet snarast av förväntad omfattning, bl. a. beroende på flyttning, byte av skola, byte av klass och tillfällig frånvaro.
De skillnader som fanns mellan SET och icke-SET elever innebar att icke-SET elevernas psykiska hälsa i genomsnitt försämrades under ungdomsåren, medan denna förändring i genomsnitt var lägre eller inte uppträdde alls bland SET eleverna. Det verkar som att SET kan ge barn och ungdomar verktyg att hantera de utmaningar, den stress och de förändringar som tonårsperioden medför.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:53 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.