Dela:

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Fakta
Disputation

2011-06-10

Titel (sv)

Primär prevention av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar genom social och emotionell träning i skolan

Titel (eng)

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Författare

Birgitta Kimber

Handledare

Sven Bremberg, Rolf Sandell

Institution

Institutionen för folkhälsovetenskap

Lärosäte

Karolinska institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Birgitta Kimber

Svenskt abstrakt:

Bakgrunden till projektet är att den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat dramatiskt under senare år och att det är angeläget att komplettera de riktade, och begränsade, insatser som finns (BUP, skolhälsan). Internationella studier har visat att socialt och emotionellt lärande kan vara en framkomlig väg. Ett svenskt program, SET (Social Emotionell Träning) har utvecklats med syftet att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i skolåldern. Avhandlingen presenterar fem analyser av programmet och också ett mätinstrument för social och emotionell mognad som utvecklats. Två skolor i Botkyrka kommun var experimentskolor och två skolor som matchade dessa socioekonomiskt användes som kontrollskolor. I experimentskolorna fick eleverna SET undervisning en till två gånger per vecka medan man i kontrollskolorna inte arbetade med SET eller något annat strukturerat pedagogiskt program med samma syfte. Uppföljningar gjordes efter två och fem år. Vid uppföljningarna jämfördes experiment och kontrollskolelever med hjälp av olika frågeformulär som mäter psykisk hälsa. Efter två år fastställdes effekter av SET på psykiskt välmående, mobbning, droger, alkohol och utagerande problematik (t.ex. aggressivitet). Inga effekter fanns på inåtvänd problematik (t.ex. ångest, nedstämdhet) eller på sociala färdigheter. Efter fem år observerades större effekter på inåtvänd än på utagerande problematik, på droger och alkohol (den grupp som drack eller drogade lite eller inte alls var större i experimentskolorna). En rejäl effekt fanns också på skoltrivsel. Efter fem år fanns ingen särskild effekt på mobbning, fastän mobbningen låg konstant lågt i experimentskolorna medan den varierade kraftigt år från år i kontrollskolorna. Inga skillnader mellan skolorna kunde fastställas vad gäller sociala färdigheter.
För att validera de analyser som gjorts genomfördes en ytterligare analys av data från femårsuppföljningen. I den analysen modellerades det bortfall som fanns i studien och också det faktum att elever som går i samma klass påverkar varandra. Denna teknik gjorde det också möjligt att se förändringar som inte är linjära. Resultaten bekräftade i stora drag de tidigare redovisade men visade också signifikanta effekter av SET på sociala färdigheter, i motsats till de tidigare analyserna. Bortfallet i studien kan tyckas stort, men i jämförelse med internationella studier förefaller bortfallet ändå ha varit lägre . Tar man med det faktum att studien genomförts i verkliga livet med vanliga klasser och vanliga lärare är bortfallet snarast av förväntad omfattning, bl. a. beroende på flyttning, byte av skola, byte av klass och tillfällig frånvaro.
De skillnader som fanns mellan SET och icke-SET elever innebar att icke-SET elevernas psykiska hälsa i genomsnitt försämrades under ungdomsåren, medan denna förändring i genomsnitt var lägre eller inte uppträdde alls bland SET eleverna. Det verkar som att SET kan ge barn och ungdomar verktyg att hantera de utmaningar, den stress och de förändringar som tonårsperioden medför.

Sidan publicerades 2011-05-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:53 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer