2020-08-25 13:43  16 Dela:

Professional Support Staff at Higher Education Institutions

Mali Ryttberg har i sin avhandling studerat hur personal inom högskolans interna verksamhetsstöd upplever sina roller.

Fakta
Disputation

020-08-28

Titel (eng)

Professional Support Staff at Higher Education Institutions

Författare

Malin Ryttberg

Handledare

Professor Lars Geschwind, KTH Docent Anders Broström, KTH

Opponent

Professor Linda Wedlin, Uppsala universitet

Lärosäte

KTH

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

I denna avhandling studeras hur personal inom högskolans interna verksamhetsstöd upplever sina roller. Kombinationen av bredare förväntningar på högskolan från det omgivande samhället, ändrade styrningsideal, och att forskningen pekar på förändrade profiler för viss stödpersonal, motiverar studier av denna personalkategori. Personal vid lärosäten har ofta beskrivits i termer av en uppdelning mellan å ena sidan personer med akademiska tjänster och å andra sidan personal som inte har sådana tjänster. Denna avhandling studerar särskilt en kategori personal inom verksamhetsstödet som inte självklart beskriver sig som administratörer, men inte heller är anställda som lärare/ forskare. I detta ligger en inbyggd spänning. Vad arbetar de med, hur organiseras deras arbete och hur ser arbetsdelningen mellan denna personal i verksamhetsstödet och akademisk personal i högskolan ut? Det övergripande syftet med denna avhandling är att undersöka hur utvalda kategorier personal inom högskolans verksamhetsstöd förstår sina roller med särskilt fokus på hur arbetsrelationen med högskolans lärare/ forskare ser ut. I ett inledande kapitel ges en överblick hur personal inom verksamhetsstödet i högskolan diskuterats i tidigare forskning. Här ingår såväl strukturella och nationella skillnader, som diskursiva aspekter kopplat till deras roller. Därtill diskuteras också hur deras förändrade roller kan påverka relationen till akademiker. Kopplat till identitetsbyggandet i deras roller finns en ökad grad av expertis där det också ingår en hög grad av självständighet i rollen. Detta diskuteras inom ramen för teorier om professionalisering. Ett kompletterande ramverk består av konceptet ’third space’ som är utvecklat för att undersöka och förstå rollerna inom såväl verksamhetsstödet som för lärare/forskare, och deras inbördes relation i högskolan. I avhandlingen presenteras fyra artiklar baserade på intervjuer vid svenska lärosäten med tre olika personalkategorier inom verksamhetsstödet. Deras upplevelser av rollen har kartlagts och analyserats från olika perspektiv. Dessa tre kategorier representerar verksamhetsstödjande personal med roller nära kopplade till högskolans strategiska arbete. Därtill ingår i avhandlingen också en studie baserad på intervjudata från lärosäten i Norge och Nederländerna, om hur verksamhetsstödspersoner med ledningsuppdrag ser på frågor om organiseringen av ett välfungerande stöd.

Ett resultat som sammanbinder de fem artiklarna är att de studerade betraktar sig som ’back office’ personal. De är tydliga med att de utgör ett stöd och inte agerar som beslutsfattare. Ett annat tydligt resultat är att de beskriver sig som att de har haft stor handlingsfrihet i hur deras roller utformats och i hur de organiserar arbetet. Å ena sidan är denna handlingsfrihet en viktig drivkraft för dem i deras arbete, å andra sidan kan den också innebära en viss sårbarhet när det gäller deras kompetenser. Kombinationen av deras närhet till högskolans ledning, arbetsuppgifter som kan kopplas till lärosätets strategiska arbete och att de själva i hög grad äger utformningen av sina roller, gör att dessa grupper inom verksamhetsstödet kan beskrivas som exempel på en hybrid form av professionalisering. Detta är ett uttryck för att flera potentiellt motsägelsefulla principer, värden och logiker möts i den professionella rollen. Dessa verksamhetsstödspersoner navigerar mellan logiker som speglar värden i hur lärosätets ledning organiserar arbetet och logiker kopplat till den expertroll som de anställts för. Denna navigering sker i en miljö dominerad av akademiska värderingar och normer.

Sidan publicerades 2020-08-25 13:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Ett särskilt perspektiv på högre studier

Såväl i samhället som bland deltagare på folkhögskolornas allmänna linjer finns det enutbredd uppfattning att folkhögskolan är till för de personer som misslyckats på gymnasiet.Därför ser sig många folkhögskoledeltagare inte som blivande högskolestudenter. Det menarAnnelie Andersén som disputerat med avhandlingen Ett särskilt perspektiv på högre studier?:Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet .

Studenters vägar till ett akademiskt språk

Vägen till ett akademiskt skriftspråk är kantad av hinder, säger Sofia Ask, som i sin avhandling lyfter fram tre O:n inom akademin som försvårar för studenterna: otydlighet, oenighet och oenhetlighet. Men det finns förstås vägar - och till slut hittar studenterna dem.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

”Är det så här vi är”. Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter

Lars-Olof Hildings avhandling "Är det så här vi är". Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter" behandlar bland annat hur studenter beskriver sina skäl att börja studera vid högskola och hur de beskriver sitt möte med högskolemiljön.

Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier

Theres Bellander studerar hur ungdomars interaktionsformer varierar i förhållande till olika kontexter, där medierna är en faktor bland flera. Namnet på hennes avhandling är "Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier".

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

Vad kan betecknas som en "livsfråga", varför är de anses viktiga och hur de passar in i undervisningen? Det är tre frågor som Björn Falkevall ställer i avhandlingen "Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik".

Samarbete genom samtal

Vad kännetecknar och vad främjar det goda samtalet i arbetsgrupper? Om detta handlar samtalsforskaren Charlotte Lundgrens avhandling "Samarbete genom samtal"

Processbarhet på prov: Bedömning av muntlig språkfärdighet hos vuxna andraspråksinlärare

Maria Eklund Heinonen har i "Processbarhet på prov" studerat bedömning av muntlig språkfärdighet hos andraspråksinlärare på högskolan. Men avhandlingen berör egentligen alla lärare som har elever med svenska som andraspråk.

Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet

Syftet med Suzanne Parmenius-Swärds avhandling "Skrivande som handling och möte" är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Värdegrund, demokrati och tolerans

I avhandlingen "Värdegrund, demokrati och tolerans" gör Pia Nykänen en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. Hon granskar olika teman som alla förts fram som värdegrundsrelaterade

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

The battle over dyslexia

It was once a widely accepted way of explaining why some children struggled to read and write. But in recent years, some experts have begun to question the existence of dyslexia itself.

Bordssagor, rollekar och makaroner i mängder

Att skapa rika förutsättningar för barns språkutveckling är inte komplicerat och behöver inte innebära stora kostnader. Pedagogikprisvinnande Moa Bäversten och Emilia Larsson Samoladas beskriver hur det med små medel går att skapa en språkrik lärmiljö.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Nu går tåget – är alla med?

Förskola och skola står ständigt inför reviderade riktlinjer och direktiv. Ett framgångsrikt förändringsarbete kräver att rektor såväl som alla medarbetare drar åt samma håll och att alla är överens om vad som behöver göras och hur. Men hur ska rektor egentligen agera för att få med sig medarbetarna i dessa oupphörliga förändringsprocesser? Det skriver Ebba Hildén, Karlstads universitet .

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.