Hoppa till sidinnehåll

Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

Publicerad:2011-02-24
Uppdaterad:2012-03-27
Författare

Johanna Ringarp

Opponent

Docent Torbjörn Lundqvist

Disputerat vid

Södertörns högskola

Disputationsdag

2011-03-18

Titel (se)

Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

Institution

Institutionen för genus, kultur och historia, Samtidshistoriska institutet

Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

År 2011 är det exakt 20 år sedan lärarkåren kommunaliserades. Reformen ger fortfarande upphov till diskussioner, inte minst från liberalt håll diskuteras idag lärarprofessionens status och vilka konsekvenser kommunaliseringen har medfört. I Professionens problematik analyseras motiven bakom kommunaliseringen. Historikern Johanna Ringarp visar att reformen var ett led i en större omvandling av den offentliga sektorn under 1980- och 1990-talen. Där välfärdsstaten anpassades till de nya ekonomiska villkoren, samtidigt som ansvaret för lärarkåren fördes till kommunerna. Avhandlingens syfte har varit att analysera utvecklingen inom välfärdsstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme. Dagens utbildningspolitiska debatt är ett skäl till att en avhandling om motiven bakom kommunaliseringen av lärarkåren är av intresse. Undersökningen är också viktig ur ett historiskt perspektiv, eftersom utbildning under hela efterkrigstiden har varit en central del i det svenska välfärdsbygget. Socialdemokraterna hade, genom sitt långa regeringsinnehav, utifrån idéer om ett ”jämlikt och likvärdigt samhälle” byggt upp stora delar av välfärdsstaten. Tillsammans med bland andra Folkpartiet hade de också stridit för en gemensam skola för alla barn, bortom parallellskolsystemets klassmotsättningar. På 1980-talet beslutades det om stora utbildningspolitiska förändringar, men även inom välfärdsstaten generellt skedde strukturella omvälvningar som påverkade lärarkåren. Förändringarna reser en rad frågor: Vilka var drivande bakom förändringen? Vilka motiv hade dessa till reformen? Av intresse för avhandlingen är också frågan hur aktörerna diskuterade lärarprofessionens roll i samband med reformen samt hur lärarkåren ställde sig till kommunaliseringen när det gäller professionaliseringsfrågor. Avhandlingen bygger på ett rikt källmaterial hämtat från de tre lärarförbundens, Svenska Kommunförbundets, Statens arbetsgivarverks samt Utbildningsdepartementets arkiv. Dessutom har intervjuer gjorts med bland andra Göran Persson, Ingvar Carlsson, Christer Romilson, Solveig Paulsson och Ove Engman. Avhandlingen har tillkommit inom ramen för ett forskningsprojekt som handlar om förändringar för statliga tjänstemän till följd av välfärdsstatens förvandling och har finansierats av Vetenskapsrådet. Projektledare har varit professor Thomas Bull, Uppsala universitet. Avhandlingen ges ut på Makadam förlag.

Abstract in English

On 8 December 1989, the Swedish Parliament resolved that the state regulation of teaching positions would be terminated beginning on 1 January 1991. The parliament s decision came on after fierce debates that took place in both teacher staff rooms and in public in 1989. Almost 20 years later, the reform still gives rise to controversy, and current political debates also touch on the possibility of once again centralizing schools. Some view the reform as the beginning of the schools decline and the de-professionalization of the teaching profession, while others praise the skillful union work. The objective of this dissertation is to analyze the development of the welfare state, with a special focus on the educational area, and to examine how changes in the control system affected the teaching profession s room for maneuver. The dissertation provides evidence of de-professionalization of those teacher groups that previously hewed closest to the classic ideals of the profession. Teachers also believed that the status of their profession had diminished with the elimination of the state regulation of teaching positions, and that they had become just another group of people employed by the municipality. In this instance, the sense of de-professionalization was linked to the fact that historically teachers were among the few individuals in society who had a formal education and thereby retained a certain social authority and acceptance. Another conclusion is that the municipalization of the teaching profession was not an impulsive decision but rather one of the Social Democrats long-term goals. During the post-war period, the welfare state had established a solid foothold in Sweden. Regardless of their political leanings, the Swedish people had supported the notion that the state would take care of education and health care, and a strong, centralized bureaucracy came into being. In the 1970s and 1980s the strong state was increasingly criticized by both the right and the left. Moreover, the thinking of the times, which focused on increased individualization and privatization, was fueled by management ideas that influenced the West. Instead of traditional regulation, goal- and result-oriented regulation started to control the public services. In the spirit and pace of the times a financial group within the Social Democratic party called into question the welfare expansion of previous generations. By advancing the idea that the municipalities financial situation was better than that of the state, both the decentralization enthusiasts outside of the party and those within the Social Democratic Party who considered the municipalities to be the foundation of the welfare state, went along with the decision to municipalize the teaching staff.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens! Programmet utgår från ämnets syftesbeskrivning och ger både forskningsfördjupning och praktiska verktyg för att du enklare ska kunna genomföra kurserna. Innehållet passar även dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev