Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Forskaren Lennart Rolandsson har i sin avhandling studerat programmering i skolan från ett lärarperspektiv.

Fakta
Disputation

2015-03-20

Titel (sv)

Programmerad eller Inte : programmering i skolan från ett lärarperspektiv

Titel (eng)

Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Författare

Lennart Rolandsson

Handledare

Professor Inga-Britt Skogh, Kungliga Tekniska högskolan, fil.dr Sirkku Männikkö Barbutiu, Stockholms universitet

Opponent

Professor Erik Barendsen, University of Nijmegen

Institution

Avdelningen för lärande

Lärosäte

Kungliga Tekniska högskolan

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Lennart Rolandsson här

Abstract in English:

In the intersection of technology, curriculum and intentions, a specific issue of interest is found in the gap between teachers’ intentions and implementations of curriculum. Instead of approaching curriculum and technology as something fait accompli, teachers are considered crucial in the re-discovery of what and how to teach. The thesis depicts the mind-set of teachers and their beliefs in relation to computing curriculum. Three perspectives are covered in the thesis. Based on original documents and interviews with curriculum developers, the enactment of the computing/programming curriculum during the 1970s and 1980s is explored (Paper 1). This historical perspective is supplemented with a perspective from the present day where current teaching practice is explored through teachers’ statements (seminars with associated questionnaires) regarding their beliefs about teaching and learning programming(Paper 2). Finally with a view from a theoretical perspective, teachers’perception of instruction is discussed in relation to a theoretical framework where their intentions in relation to theoretical and practical aspects of knowledge are revealed (Papers 3 & 4). The initial incitement to offer computing education during the 1970s was discovered in the recruitment of a broader group of students within the Natural Science Programme and the perception that it would contribute to the development of students’ ability to think logically and learn problem solving skills. Data concerning teachers’ beliefs about teaching and learning programming unravels an instructional dependence among today’s teachers where students’ logical and analytical abilities (even before the courses start) are considered crucial to students’ learning, while teachers question the importance of their pedagogy. The thesis also discover two types of instruction; a large group putting emphasis on the syntax of programming languages, and a smaller group putting emphasis on the students’ experiences of learning concepts of computer science (not necessarily to do with syntax). In summary the thesis depicts an instructional tradition based on teachers’ beliefs where the historical development of the subject sets the framework for the teaching. Directly and indirectly the historical development and related traditions govern what programming teachers in upper secondary school will/are able to present to their students. From deploying two theoretical approaches, phenomenography and logic of events, upon teacher’s cases it is shown that the intended object of learning (iOoL) is shaped by the teacher’s intentions (e.g., balancing the importance oftheory and practice, using different learning strategies, encouraging learning by trial-and-error and fostering collaboration between students for a deeper understanding). The teachers also present a diverse picture regarding what theoretical knowledge students will reach for.

Läs hela avhandlingen här: Programmed or not. A study about programming teachers’ beliefs and intentions in relation to curriculum

Sidan publicerades 2015-03-18 14:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-26 15:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IT-kunniga lärare utnyttjas av skolledning

IT-kunniga lärare lägger mycket tid åt att hjälpa sina mindre IT-kunniga kollegor. "Det innebär att lärare behöver olika typer av fortutbildning i dessa frågor, men också någon form av pedagogisk IT-central", säger Ann-Katrin Perselli som forskat i ämnet.

”Internetgenerationen” stressad av it

Många skolungdomar upplever en stress av de krav som ställs på dem att använda it. Det visar Sheila Zimics forskning.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Elevers syn på mobiler i skolan nyanserad

I sin avhandling har Torbjörn Ott funnit att mobiltelefonen kan ses som både störande och nyttig i skolan. Medier och lagstiftning har fokuserat på de negativa sidorna men Torbjörn Ott pekar på att lärare, och i synnerhet elever, ser att mobilen är en del i själva infrastrukturen för lärande.

Demokratihandboken

Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går inte. Men vi kan alla träna oss i demokratins metoder och verktyg.  I Demokratihandboken – prata, lyssna, förändra! samlar vi tips om hur du tar ditt engagemang vidare. (pdf)

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Forskning: Skolbibliotek höjer elevprestationer

På skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier läser eleverna mer och presterar bättre, visar forskning. Ändå saknar hälften av Sveriges elever just det. Nu förtydligas skolbibliotekens roll i läroplanen.

Nu ska lärare koda

I ett nytt och unikt program ska lärare från fem olika skolhuvudmän lära sig om programmering. Det hela följs av forskare.