PS – A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Fakta
Disputation

2018-03-02

Titel (eng)

PS – A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Författare

Maria Ingemarson

Handledare

Maria Bodin, Karolinska institutet Karin Guldbrandsson, Karolinska institutet Andreas Birgegård, Karolinska institutet

Opponent

Torill Larsen, Universitetet i Bergen

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Ingemarson

Abstract in English:

PS is multi-component intervention at the primary prevention level and aims at creating a positive learning environment and decreasing problem behaviours among students in the school years 4-9. During 2009-2012 the programme was both implemented and studied for the first time in a Swedish context. The present thesis comprises four studies of PS and applies a mixed methods approach. The thesis aims to study: 1) If the programme is effective in enhancing the classroom climate, and decreasing problem behaviours among students (Study I), 2) teachers and school staff’s perceptions of programme and implementation (study II and III) and 3) if teacher’s use of praise and clarity of school rules, regardless of programme use, are useful as classroom management techniques, and if there are any differences between classes in terms of disruption (study IV). A quasi-randomized trial was conducted in study I, comprising 3207 students in school grades 5-7 and 188 teachers in 23 schools in the wider area of Stockholm. The participating children and their head teachers answered self-report questionnaires on three occasions: At baseline and one and two years after programme initiation. Degree of implementation in the schools was also measured. Further, a qualitative design with semi-structured interviews and thematic content analysis was used in study II and III. The interviews were conducted in seven PS schools with seven school leaders and 13 school teachers during 2010 and 2011. In study IV, students (n=2266) and classes were divided into two groups, based on teacher ratings of disruptive students in class. Baseline and 12-month follow-up responses were used to perform multiple regression analysis, to compare groups and to investigate possible longitudinal associations. Study I showed no significant effects on students’ problem behaviours and classroom climate at last follow-up. The findings from study II indicated barriers to programme commitment in terms of lack of consensus, collaboration barriers and insufficient process management. It was concluded that leadership, coaching and staff selection need particular attention when implementing a programme like PS, since those factors have been defined as important implementation drivers, both in this study and previously. Study III showed that teachers’ professional identity, programme understanding and experience of change were factors affecting implementation. Ambiguities regarding the boundaries of the social assignment, opposition against the theoretical underpinnings and an unclear core component were identified as implementation barriers. In study IV it was shown that clarity of school rules did not substantially contribute to classroom climate, whereas teacher’s use of praise to some extent did. The hypothesis on weaker associations in the low disruption group could not be confirmed. This thesis cannot provide an answer to the question whether PS is effective or not, since findings indicate that the implementation did not succeed. However, findings in the last study indicate that teacher’s use of praise may contribute to improve the classroom climate. If the PS programme is to be used again there is a need for revisions, and sufficient time for schools to consider programme adoption will be crucial. Aspects of programme implementation are further discussed.

Sidan publicerades 2018-05-22 10:34 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-06-08 14:06 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)