PS – A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Fakta
Disputation

2018-03-02

Titel (eng)

PS – A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Författare

Maria Ingemarson

Handledare

Maria Bodin, Karolinska institutet Karin Guldbrandsson, Karolinska institutet Andreas Birgegård, Karolinska institutet

Opponent

Torill Larsen, Universitetet i Bergen

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Ingemarson

Abstract in English:

PS is multi-component intervention at the primary prevention level and aims at creating a positive learning environment and decreasing problem behaviours among students in the school years 4-9. During 2009-2012 the programme was both implemented and studied for the first time in a Swedish context. The present thesis comprises four studies of PS and applies a mixed methods approach. The thesis aims to study: 1) If the programme is effective in enhancing the classroom climate, and decreasing problem behaviours among students (Study I), 2) teachers and school staff’s perceptions of programme and implementation (study II and III) and 3) if teacher’s use of praise and clarity of school rules, regardless of programme use, are useful as classroom management techniques, and if there are any differences between classes in terms of disruption (study IV). A quasi-randomized trial was conducted in study I, comprising 3207 students in school grades 5-7 and 188 teachers in 23 schools in the wider area of Stockholm. The participating children and their head teachers answered self-report questionnaires on three occasions: At baseline and one and two years after programme initiation. Degree of implementation in the schools was also measured. Further, a qualitative design with semi-structured interviews and thematic content analysis was used in study II and III. The interviews were conducted in seven PS schools with seven school leaders and 13 school teachers during 2010 and 2011. In study IV, students (n=2266) and classes were divided into two groups, based on teacher ratings of disruptive students in class. Baseline and 12-month follow-up responses were used to perform multiple regression analysis, to compare groups and to investigate possible longitudinal associations. Study I showed no significant effects on students’ problem behaviours and classroom climate at last follow-up. The findings from study II indicated barriers to programme commitment in terms of lack of consensus, collaboration barriers and insufficient process management. It was concluded that leadership, coaching and staff selection need particular attention when implementing a programme like PS, since those factors have been defined as important implementation drivers, both in this study and previously. Study III showed that teachers’ professional identity, programme understanding and experience of change were factors affecting implementation. Ambiguities regarding the boundaries of the social assignment, opposition against the theoretical underpinnings and an unclear core component were identified as implementation barriers. In study IV it was shown that clarity of school rules did not substantially contribute to classroom climate, whereas teacher’s use of praise to some extent did. The hypothesis on weaker associations in the low disruption group could not be confirmed. This thesis cannot provide an answer to the question whether PS is effective or not, since findings indicate that the implementation did not succeed. However, findings in the last study indicate that teacher’s use of praise may contribute to improve the classroom climate. If the PS programme is to be used again there is a need for revisions, and sufficient time for schools to consider programme adoption will be crucial. Aspects of programme implementation are further discussed.

Sidan publicerades 2018-05-22 10:34 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-06-08 14:06 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Professorn som bytte åsikt: ”Jag hade fel”

Som biträdande utbildningsminister i USA på 1990-talet var hon en förespråkare för marknadslösningar i skolan – i dag har Diane Ravitch tänkt om och är en av systemets ihärdigaste kritiker.

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Dylan Wiliam: Till den formativa bedömningens försvar

Nej, formativ bedömning är inte ”ännu en utbildningsfluga”. Det är helt enkelt ett av de mest effektiva och minst kostsamma sätten att förbättra utbildning, skriver Dylan Wiliam, professor emeritus vid University College London.

Hård forskarkritik mot nya kursplaner

Avkodning är A och O för att ett barn ska lära sig läsa, enligt evidensbaserad forskning. Men i Skolverkets förslag på nya kursplaner saknas skrivningar om den tidiga läsinlärningen. Fokus ligger på slutmålet; läsförståelse och förmågan att bearbeta texter. Förslaget har väckt stark kritik bland forskare. Här presenterar vi några av de rösterna.