Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Fakta
Disputation

2018-09-28

Titel (sv)

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Titel (eng)

Psychiatrization of the truant : child and adolescent psychiatry and the institutional care of young people who do not go to school

Författare

Hans Ek

Handledare

Docent Rikard Eriksson, Högskolan i Östfold. Docent Joakim Isaksson, Stockholms universitet

Opponent

Biträdande professor Kerstin Johansson, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för socialt arbete

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Hans Ek

Abstract in English:

The main aim of the thesis was to investigate the nature of as well as critically review the institutional care of young people who do not go to school. The thesis consists of four studies. The first three studies are based on different empirical materials such as electronical journals and administrative patient databases, qualitative interviews with social workers at Child and Adolescent Psychiatry (CAP), and with managerial representatives in School, social services and CAP. The fourth study is mainly theoretical and problematizes the results from the first three studies. The results show several problematic aspects in the institutional care of young truants. When young truants enters CAP, a quick, and sometimes without psychological investigation, categorization is made with psychiatric terminology in the form of a diagnosis, and medicines are prescribed as treatment. Further, social workers, who shall have a systemic approach on family and relationships, seem to embrace a psychiatric diagnostic understanding of the problems. At the same time, it appears that school only has extra resources to help the truants if they have a psychiatric diagnosis. Although the idea of collaboration between different professionals is that several different perspectives should be used, the results shows that CAP’s psychiatric perspective dominates. The results of what happens to young people who do not go to school is discussed as an example of a special form of medicalization, in which social difficulties and existential problems are referred to psychiatry. It appears that help for them is completely individualised, by focusing on symptoms and diagnosis. What is not visible in this unilateral individualisation, for example, are organisational and educational problems in school, system problems in the family or among friends or lack of social contacts outside the family. By referring the truant to CAP can therefore miss further social circumstances in their life situation, which can have great importance in whether they attend school or not. Therefore, it is important to problematise this process of referring everything to psychiatry and to ask questions about what situations and events have contributed to this cultural pattern, which means that people’s difficulties in life are increasingly being solved with diagnosis and medications.

Sidan publicerades 2018-09-25 11:23 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-10-22 15:49 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.