Raising Voices : Singing repertoire and practices in Swedish schools

David Johnson har i sin avhandling kartlägt den aktuella sångrepertoaren som används i grundskolan idag och satt den i ett historiskt, internationellt, och etnomusikologiskt perspektiv.

Fakta
Disputation

2021-05-21

Titel (eng)

Raising Voices : Singing repertoire and practices in Swedish schools

Författare

David Johnson

Handledare

Professor Eva Saether, Lunds universitet Göran Folkestad, Lunds universitet

Opponent

Professor Graham Welch University College London

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This doctoral study aims to (i) investigate current song repertoire and singing practices in Swedish elementary school music education and (ii) to critically assess what factors may be seen to affect singing practices and repertoire choice. It looks to map out how much young students are singing in the general music classroom, what they sing, and how they sing, and to discuss possible implications for pedagogical practice from an ethnomusicological perspective.

Data was collected through a survey of music teachers, conducted on a national level between May and September, 2016. In a mixed-mode questionnaire, teachers (N=287) provided a complete list of songs sung during the 2015-16 school year with a chosen grade (grade 4), as well as information such as chosen key, sources of repertoire, and other issues surrounding repertoire selection and classroom singing. Questions concerning factors that might potentially influence singing practice such as teacher age, sex, work experience and professional training, and choice of accompanying instrument were also included.The resulting repertoire list of 2,917 songs was analyzed according to such factors as vocal range, genre, age, and country of origin.

Results show singing to be a popular and important element of classroom music education among teachers and students; singing occupied on average just under two-fifths of class time. Student participation in choice of repertoire was found to be the most important criteria for teachers in repertoire selection.
Singing repertoire was found to have a strongly traditional Swedish character in terms of song origin, language, age, and function. The songs tended to be older Swedish music drawn from popular, children’s, traditional and singer-songwriter music. Music of minority cultures from within Scandinavia and non-Western popular and traditional musics had a very low prevalence.

Prescribed singing range was found to be somewhat low and narrow in relation to students’ expected vocal range. A majority of songs descended below C4 and did not exceed C5. While teacher education was found to be associated with wider prescribed singing ranges, even those teachers with relevant training tended to place songs below C4. This low singing range was employed regardless of genre, with participants transcribing downwards well-known traditional music that did not conform to the low range. The low and narrow tessitura was also found to persist independently of school form and other background factors such as accompanying instrument, teacher age, sex, and professional experience. A dominant school singing style regarding prescribed singing range could thereby be described, with most participants placing music within the lower ranges of their student’s voices close to spoken pitch while avoiding the upper or head register. These findings suggest that musical change on the microevolutionary level is occurring in Swedish classroom singing culture.

Sidan publicerades 2021-05-19 08:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Hem- och konsumentkunskap Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som undervisar i hem- och konsumentkunskap! Ta del av aktuell forskning och praktiska exempel kring en bredd av ämnen inom HKK, med särskilt fokus på undervisning om hållbar matkonsumtion.

Idrott och hälsa Webbkonferens

Konferensen för dig som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a tillgängliga lärmiljöer och socialt samspel, hållbar idrottsundervisning, att bedriva undervisning om friluftsliv med begränsade resurser samt stödundervisning i motorik för nyanlända flickor.

Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Idrott  och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen

Utgångspunkten för Lena Larssons avhandling, Idrott och helst lite mer idrott, är kritiken att idrottslärarutbildningen har lite kontakt med vetenskap, att den har svårt att utmana traditionella könsmönster, och att studenternas erfarenheter av sina idrottsaktiviteter är viktigare än utbildningsprogrammet för vilken kunskap som anses värdefull.

Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9

Skolämnet idrott och hälsa är luddigt i kanterna. Det finns ingen gemensam begreppsapparat i ämnet och det råder ingen enighet om vad man ska lära sig. Det visar Jan-Eric Ekbergs avhandling "Mellan fysisk bildning och aktivering".

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.