REFORMERS PÅVERKAN PÅ LÄRARES UNDERVISNING I GRUNDSKOLAN OCH FÖRSKOLAN: En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring

Hur tolkar förskollärare sitt undervisningsuppdrag med utgångspunkt i läroplanens förändrade direktiv? Det är en av frågorna som Benita Bergs utforskar i sin avhandling.  

Fakta
Disputation

2022-09-23

Titel (sv)

REFORMERS PÅVERKAN PÅ LÄRARES UNDERVISNING I GRUNDSKOLAN OCH FÖRSKOLAN: En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring

Författare

Benita Berg

Handledare

Professor Eva Ärlemalm-Hagsér, Mälardalens universitet Jan Olsson, Mälardalens universitet Karin Franzén, Mälardalens universitet

Opponent

Docent Christian Eidevald, Göteborgs universitet.

Lärosäte

Mälardalens universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med avhandlingen är att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv bidra med kunskap om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i en licentiatuppsats som avslutades 2014. Ytterligare doktorandstudier bygger på två artiklar. Dessa artiklar svarar på specifika forskningsfrågor.

Delstudie 1 var en systematisk litteraturöversikt och fokuserade på förskollärarens roll i undervisningen i matematik i förskolan. Delstudie 2 var en textanalys och undersökte hur förskollärare tolkar sittundervisningsuppdrag utifrån läroplanens direktiv och hur de beskriver innebörden av undervisningsbegreppet i förskolan. Data från delstudie 1 var 68 forskningsartiklar och från delstudie 2 var det 50 förskollärares reflektionstexter. Avhandlingens teoretiska utgångspunkt var baserad på två teoretiska perspektiv: läroplansteori och Bernsteins teori om pedagogisk praktik. Resultaten från de två delstudierna visar på vikten av att förskollärare har både ämneskunskap och didaktisk kompetens för att genomföra undervisning i spontana situationer och planerade aktiviteter. Resultaten från delstudie 1 visar de olika roller förskollärare har när de undervisar i matematik i förskolan – rollerna som instruktör eller interaktör –vilka styrs av socialpedagogisk eller skolförberedande läroplanstradition. I forskningsstudierna instruerar förskollärare ett planerat ämnesinnehåll eller interagerar i barnens lek och andra vardagssituationer för att främja barns lärande i matematik.

Resultaten från delstudie 2 visar en utbildning som styrs av osynlig pedagogik inom den socialpedagogiska läroplanstraditionen. Förskollärarna beskriver att undervisningen sker spontant i lek och i andra vardagliga situationer utifrån barns intressen och behov. Förskollärarna har också ett syfte med undervisningen och de planerar aktiviteter med barnen. Dessa visar en undervisning styrd av en synlig pedagogik som kännetecknar
förskoletraditionen. Dessutom finns det indikationer på att en ny läroplanstradition håller på att växa fram med vissa likheter från tidigare traditioner med ett tillvägagångssätt som är både lekbaserat och målinriktat. Barns delaktighet och inflytande är centralt i undervisningen. Det gör att undervisningen formas utifrån barns intressen och att mål från läroplanen vävs in i det vardagliga arbetet. Förskolläraren formar medvetet miljön i förskolan och använder material för att främja barns lärande, vilket gör att undervisningen får ett tydligare ämnesinnehåll.

De två delstudierna och licentiatstudien visar att lärare och förskollärare har svårt att transformera en ny läroplanstext. Läroplanerna har tolkningsutrymme och osäkerheten som uppstår på transformeringsarenan visar att lärare och förskollärare behöver stöd för att realisera läroplanens nya riktlinjer.

Sidan publicerades 2022-09-05 11:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Elevers föreställningar om kunskap påverkar lärandet

Elevers personliga teorier om kunskap har stor betydelse för hur de kan hantera komplexa uppgifter i skolan. Det konstaterar Marie Grice i sin avhandling, där hon bland annat lyfter undervisning om hållbar utveckling.

Tyska

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i tyska på högstadiet eller gymnasiet! Innehållet passar också dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av den senaste forskningen som rör tyskundervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer