Regimented language training: Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

När en grupp språkstudenter vid Försvarets tolkskola studerade språk väldigt intensivt ökade specifika delar av hjärnan i storlek. Resultatet presenteras i Johan Mårtenssons avhandling.

Fakta
Disputation

2012-12-04

Titel (eng)

Regimented language training: Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Författare

Johan Mårtensson

Handledare

Martin Lövdén, Docent, Lunds universitet

Opponent

Bogdan Draganski, professor, Université de Lausanne, Schweiz

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs delar av avhandlingen här
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Johan Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Kan vi förändra vår hjärnstruktur i vuxen ålder? Den tidigare dominanta synen att förändringar i hjärnstruktur främst sker inom patologi eller under utveckling har förändrats de senaste 10 åren. Icke-invasiva mått på hjärnstruktur har gett oss möjlighet att mäta förändringar hos människor till följd av inlärning. I den presenterade avhandlingen studeras effekterna av intensiv språkinlärning på två kohorter av värnpliktiga vid försvarsmaktens tolkskola. Elever vid tolkskolan befinner sig i en närmast unik situation där språk studeras i ett mycket högt tempo. Under ett års tid går eleverna från inga förkunskaper till nära flytande förmåga i ett tilldelat språk. Vi undersökte vilken effekt dessa intensiva studier har på kognitiv förmåga och hjärnstruktur.

Resultaten från den första studien, med fokus på kognitiva förändringar, visade prestationsökningar i ett mått av associativt minne som är kopplat till förhöjd aktivitet i hjärnstrukturen hippocampus. De värnpliktiga tolkarna såg en 28-procentig ökning av minnesprestation i uppgiften, som gick ut på att komma ihåg kombinationer av visade ansikten och namn. Nästkommande studie jämförde lämpligheten av användandet av ett semi-automatiskt mått för att mäta hippocampal volym och fann att FreeSurfer, ett mjukvarupaket som används för hjärnanalyser, var ekvivalent till manuell bedömning av storlek hos unga individer. Manuell bedömning av hippocampal volym, som anses vara standard, är mycket tidskrävande fast med goda resultat. Användandet av semi-automatisk metod med motsvarande kvalité innebar en betydligt kortare analys tid. I studie tre användes MR avbildning för att jämföra grå-substans struktur före och efter 3 månaders utbildning vid Tolkskolan. Högupplösta MR bilder gav oss möjlighet att observera vilka förändringar i hjärnan som uppkommit till följd av studier vid tolkskolan. Resultaten visade ökningar i hippocampal volym såväl som i tre kortikala områden i vänster hemisfär; mellersta frontala gyrus, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Studenter som fick kämpa relativt mer för att få stanna kvar vid utbildningen uppvisade större ökningar i mellersta frontala gyrus, ett område som är kopplat till processandet av svårbegripligt språk.

Studenter med bättre skolprestation hade större ökningar i superiora temporala gyrus samt hippocampus, två viktiga områden vid språkinlärning. I studie 4 uppvisades inga förändringar över tid i vitsubstans-struktur, något som troligtvis beror på att studenterna vid tolkskolan redan från början hade en högre integritet i trakter som angränsar relevanta språkområden. Sammantaget är slutsatsen att grå-substans kan förändras till följd av intensiv språkträning, att förändringar sker i områden som är relevanta för språkprestation och att grad och lokalisering av utveckling varierar på individuell nivå.

Sidan publicerades 2012-12-04 13:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-12 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Identification of young people at risk of sexual ill health: implementing a new tool in youth clinics

Sofia Hammarström vill med sin forskning utveckla kunskap om hur svenska ungdomsmottagningar kan arbeta mer systematiskt för att identifiera unga som riskerar sexuell ohälsa eller har negativa sexuella erfarenheter.

Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with ADHD

Barn med ADHD har ofta svårt att tillägna sig lika mycket skolkunskap som jämnåriga. Även om de tidigare legat genomsnittligt gällande den verbala begåvningen, kanske de inte följer den förväntade utvecklingen, visar Pia Tallbergs forskning.

Politics of Contemporary Education Policy: The case of programming in the Swedish curriculum

Var, när, och hur kom programmering in på den utbildningspolitiska agendan och introducerades i läroplanen för svenska grundskolan? Det är huvudfrågan som Anthemis Raptopoulou utforskar i sin avhandling.

Barn i rörelse: Om förutsättningar för utveckling i alternativa (?) idrottsaktiviteter

Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Litteraturens mått: politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete

Gustav Borsgård har bland annat undersökt hur lärare upplever att deras svenskämnesundervisning har förändrats efter gymnasiereformen 2011 samt hur de ser på litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

New Public Professional Organisationalism Towards new professional, managerial and cliental roles as exemplified in Swedish schools

Sanna Eklund vill med sin avhandling öka kunskapen om organisatoriska och styrningsmässiga konsekvenser av reformer inom skolan som har som mål att stärka lärarprofessionen.

När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Longing to belong: deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity

Barn och unga som är döva eller har en hörselnedsättning som går i specialskola upplever att de fler vänner och är mer socialt inkluderade jämfört med de som går i en integrerad skola. Det visar Sylvia Olsson i sin forskning.

Seeing the parts, understanding the whole – A technology education perspective on teaching and learning in processes of analysing and designing programmed technological solutions

Anne-Marie Cederqvist har från ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Development of Academic Well-Being during Secondary Education: Relations to Performance, Motivational Beliefs, and Aspirations

Anna Widlund har i sin avhandling undersökt utvecklingsdynamiken mellan skolengagemang och skolrelaterad utmattning, skolprestationer  och motivation samt hur dessa formar elevers utbildnings- och yrkesrelaterade målsättningar.

Hantera frihet och ansvar – om unga personers liv, hälsa och behov av stöd

Frihet och möjligheten att ta eget ansvar är efterlängtad av unga personer. Men att hantera frihet och ansvaret som följer kan ibland kännas svårt och upplevas tungt, visar Lillemor Östmans forskning om ungas hälsa.

Observational learning for narrative writing in elementary school. Text quality and self-efficacy in students with normal hearing and students with hearing loss.

Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Training teacher communication in the classroom. Voice use, body communication and well-being in relation to classroom acoustics.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.