Regimented language training: Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

När en grupp språkstudenter vid Försvarets tolkskola studerade språk väldigt intensivt ökade specifika delar av hjärnan i storlek. Resultatet presenteras i Johan Mårtenssons avhandling.

Fakta
Disputation

2012-12-04

Titel (eng)

Regimented language training: Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Författare

Johan Mårtensson

Handledare

Martin Lövdén, Docent, Lunds universitet

Opponent

Bogdan Draganski, professor, Université de Lausanne, Schweiz

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs delar av avhandlingen här
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Johan Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Kan vi förändra vår hjärnstruktur i vuxen ålder? Den tidigare dominanta synen att förändringar i hjärnstruktur främst sker inom patologi eller under utveckling har förändrats de senaste 10 åren. Icke-invasiva mått på hjärnstruktur har gett oss möjlighet att mäta förändringar hos människor till följd av inlärning. I den presenterade avhandlingen studeras effekterna av intensiv språkinlärning på två kohorter av värnpliktiga vid försvarsmaktens tolkskola. Elever vid tolkskolan befinner sig i en närmast unik situation där språk studeras i ett mycket högt tempo. Under ett års tid går eleverna från inga förkunskaper till nära flytande förmåga i ett tilldelat språk. Vi undersökte vilken effekt dessa intensiva studier har på kognitiv förmåga och hjärnstruktur.

Resultaten från den första studien, med fokus på kognitiva förändringar, visade prestationsökningar i ett mått av associativt minne som är kopplat till förhöjd aktivitet i hjärnstrukturen hippocampus. De värnpliktiga tolkarna såg en 28-procentig ökning av minnesprestation i uppgiften, som gick ut på att komma ihåg kombinationer av visade ansikten och namn. Nästkommande studie jämförde lämpligheten av användandet av ett semi-automatiskt mått för att mäta hippocampal volym och fann att FreeSurfer, ett mjukvarupaket som används för hjärnanalyser, var ekvivalent till manuell bedömning av storlek hos unga individer. Manuell bedömning av hippocampal volym, som anses vara standard, är mycket tidskrävande fast med goda resultat. Användandet av semi-automatisk metod med motsvarande kvalité innebar en betydligt kortare analys tid. I studie tre användes MR avbildning för att jämföra grå-substans struktur före och efter 3 månaders utbildning vid Tolkskolan. Högupplösta MR bilder gav oss möjlighet att observera vilka förändringar i hjärnan som uppkommit till följd av studier vid tolkskolan. Resultaten visade ökningar i hippocampal volym såväl som i tre kortikala områden i vänster hemisfär; mellersta frontala gyrus, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Studenter som fick kämpa relativt mer för att få stanna kvar vid utbildningen uppvisade större ökningar i mellersta frontala gyrus, ett område som är kopplat till processandet av svårbegripligt språk.

Studenter med bättre skolprestation hade större ökningar i superiora temporala gyrus samt hippocampus, två viktiga områden vid språkinlärning. I studie 4 uppvisades inga förändringar över tid i vitsubstans-struktur, något som troligtvis beror på att studenterna vid tolkskolan redan från början hade en högre integritet i trakter som angränsar relevanta språkområden. Sammantaget är slutsatsen att grå-substans kan förändras till följd av intensiv språkträning, att förändringar sker i områden som är relevanta för språkprestation och att grad och lokalisering av utveckling varierar på individuell nivå.

Sidan publicerades 2012-12-04 13:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-12 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Gemenskapens gränser : Stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan

Emil Bernmalm har i sin avhandling undersökt hur strävan mot en integrerad svensk gymnasieskola upplevs av gymnasieungdomar med svåra rörelsehinder.

Boosting young citizens’ deontic status: Interactional allocation of rights-to-decide in participatory democracy meetings

Simon Magnusson har i sin avhandling undersökt hur ungdomar inkluderas i beslutsfattande i medborgardialoger.

”Tänk före du skriver” Uppgiftsmiljö som utmaning och möjlighet för examinander med språkbadsbakgrund i studentexamensprovet i A-svenska.

Camilla Rosvall  har i sin avhandling undersökt hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen i den finska gymnasieskolan styr examinandernas skriftliga textdeltagande.

Självklart och oklart – Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan

Frida L Nilsson har undersökt hur mänskliga rättigheter konstrueras som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan.  

Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11

Vilket innehåll var föremål för förhandlingar när läroplansdelen om fritidshemmet togs fram, vad handlade de om och hur utföll de? Det är en av frågorna som Maria Norqvist undersökt i sin avhandling,

Analyzing self-report data: assessing basic psychological needs in education and at work

Sofie Holmquists har forskat om grundläggande psykologiska behov i högre utbildning och arbetssammanhang,

Physical activity and obesity prevention in early childhood

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Teachers’ challenges and school digitalization: Exploring how teachers learn about technology integration to meet local teaching needs

Tiina Leino Lindell har i sin avhandling undersökt hur yrkesverksamma tekniklärare kan lära sig att integrera digitala verktyg i undervisningen

Help Overcoming Pain Early (HOPE) – a person-centred intervention for adolescents with chronic pain in a school setting

Ulrika Wallbing har i sin avhandling  att utvecklat och utvärderat en elevhälsobaserad intervention, Help Overcoming Pain Early (HOPE), som syftar till att främja ungdomars förmåga att hantera sina problem med långvarig smärta.    

Fairest of them all?: Assessment identity development among Swedish student and novice teachers of English as a foreign language

Hur diskuterar lärarstudenter och nyutexaminerade lärare i engelska rättvisa och ansvarighet i relation till sina övertygelser och antaganden om bedömning, sina bedömningsmetoder och sina bedömningsidentiteter? Det är en av frågorna som Anna-Marie Csöregh undersöker i sin avhandling.

En landsbygdens skolreform?: Den geografiska dimensionen i bygget av en enhetsskola

Matts Dahlkwist har i sin avhandling undersökt folkskolans väg till grundskola, betraktat ur ett historiskt-geografiskt perspektiv.  

Eye-gaze assistive technology for play, communication and learning: Impacts on children and youths with severe motor and communication difficulties and their partners

Yu-Hsin Hsieh har i sin avhandling undersökt möjligheter och effekter av ögonstyrd dator för lek, kommunikation och lärande för barn och ungdomar med omfattande motoriska och kommunikativa svårigheter.

“Quality Problems” in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society

Johanna Mufic har i sin avhandling undersökt hur kvalitet formas i vuxenutbildningen utifrån Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskningar, vuxenutbildningspolicy och huvudmäns, rektorers, lärares samt studie- och yrkesvägledares tankar och åsikter om kvalitet i vuxenutbildning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer