Regimented language training: Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

När en grupp språkstudenter vid Försvarets tolkskola studerade språk väldigt intensivt ökade specifika delar av hjärnan i storlek. Resultatet presenteras i Johan Mårtenssons avhandling.

Fakta
Disputation

2012-12-04

Titel (eng)

Regimented language training: Changes to brain and behaviour following intensive non-native language learning

Författare

Johan Mårtensson

Handledare

Martin Lövdén, Docent, Lunds universitet

Opponent

Bogdan Draganski, professor, Université de Lausanne, Schweiz

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

Lunds universitet

Länkar
Läs delar av avhandlingen här
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Johan Mårtensson här

Svenskt abstrakt:

Kan vi förändra vår hjärnstruktur i vuxen ålder? Den tidigare dominanta synen att förändringar i hjärnstruktur främst sker inom patologi eller under utveckling har förändrats de senaste 10 åren. Icke-invasiva mått på hjärnstruktur har gett oss möjlighet att mäta förändringar hos människor till följd av inlärning. I den presenterade avhandlingen studeras effekterna av intensiv språkinlärning på två kohorter av värnpliktiga vid försvarsmaktens tolkskola. Elever vid tolkskolan befinner sig i en närmast unik situation där språk studeras i ett mycket högt tempo. Under ett års tid går eleverna från inga förkunskaper till nära flytande förmåga i ett tilldelat språk. Vi undersökte vilken effekt dessa intensiva studier har på kognitiv förmåga och hjärnstruktur.

Resultaten från den första studien, med fokus på kognitiva förändringar, visade prestationsökningar i ett mått av associativt minne som är kopplat till förhöjd aktivitet i hjärnstrukturen hippocampus. De värnpliktiga tolkarna såg en 28-procentig ökning av minnesprestation i uppgiften, som gick ut på att komma ihåg kombinationer av visade ansikten och namn. Nästkommande studie jämförde lämpligheten av användandet av ett semi-automatiskt mått för att mäta hippocampal volym och fann att FreeSurfer, ett mjukvarupaket som används för hjärnanalyser, var ekvivalent till manuell bedömning av storlek hos unga individer. Manuell bedömning av hippocampal volym, som anses vara standard, är mycket tidskrävande fast med goda resultat. Användandet av semi-automatisk metod med motsvarande kvalité innebar en betydligt kortare analys tid. I studie tre användes MR avbildning för att jämföra grå-substans struktur före och efter 3 månaders utbildning vid Tolkskolan. Högupplösta MR bilder gav oss möjlighet att observera vilka förändringar i hjärnan som uppkommit till följd av studier vid tolkskolan. Resultaten visade ökningar i hippocampal volym såväl som i tre kortikala områden i vänster hemisfär; mellersta frontala gyrus, inferiora frontala gyrus och superiora temporala gyrus. Studenter som fick kämpa relativt mer för att få stanna kvar vid utbildningen uppvisade större ökningar i mellersta frontala gyrus, ett område som är kopplat till processandet av svårbegripligt språk.

Studenter med bättre skolprestation hade större ökningar i superiora temporala gyrus samt hippocampus, två viktiga områden vid språkinlärning. I studie 4 uppvisades inga förändringar över tid i vitsubstans-struktur, något som troligtvis beror på att studenterna vid tolkskolan redan från början hade en högre integritet i trakter som angränsar relevanta språkområden. Sammantaget är slutsatsen att grå-substans kan förändras till följd av intensiv språkträning, att förändringar sker i områden som är relevanta för språkprestation och att grad och lokalisering av utveckling varierar på individuell nivå.

Sidan publicerades 2012-12-04 13:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-12 13:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Främmande språk i flera skolämnen ger bättre resultat

Elever som undervisas i tyska även i andra skolämnen får både ett bättre ordförråd och en högre kommunikativ kompetens. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil .

Dyslexi ett kvarstående problem

Många som vuxit upp med dyslexi har inte fått sina problem uppmärksammade i skolan. Det behövs nationella riktlinjer för hur eleverna med läs- och skrivsvårigheter ska uppmärksammas, visar Anna Fouganthines forskning.

Du och Jag: Dialogiska möten kring text i resursskolans klassrum

Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder  i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.

Idrott på statliga ungdomshem: En ’pedagogisk’ praktik?

Daniel Roes avhandling undersöker idrottspedagogik på särskilda ungdomshem.

Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan

Hur får skolan och utbildning betydelse för eleverna? Det är en av frågorna som Jonas Lindbäck undersöker i sin avhandling.

Effects of child CBT and parent management training for children with disruptive behavioral disorders

Maria Helander har utvärderat effekten av behandling för barn med kliniska nivåer av utagerande beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning.

Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

”Physical contact in physical education – New perspectives and future directions”.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Uppdrag undervisning: Bland ärtpåsar och lagtexter i förskolan

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på  olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Amira Sofie Sandin har undersökt hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet.

Exploring socioeconomic inequality in educational opportunity and outcomes in Sweden and beyond

Skolor med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik. Det visar Victoria Rolfe i sin avhandling.

Barn med diagnoser. Mödrars och skolors strategier i Stockholm

Emma Laurin vill med sin avhandling bidra till ökad kunskap om mödrars och skolors sociala användningar av adhd- och autismdiagnoser i skolan.

Academic Performance in Swedish Ninth Grade Students Treated for Brain Tumours

Malin Lönnerblads forskning visar att alla barn som behandlats för en hjärntumör bör uppmärksammas när de börjar eller kommer tillbaka till skolan efter en hjärntumörsbehandling. Att göra uppföljningar under hela skolgången är viktigt då svårigheterna inte försvinner utan snarare kan öka med åren.

Performing search : Search Engines and Mobile Devices in the Everyday Life of Young People

Cecilia Andersson visar att unga människor inte använder mobila redskap slumpmässigt eller ogenomtänkt.  

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser