Rektorer bör och rektorer gör

Fakta
Disputation

2010-06-05

Titel (sv)

Rektorer bör och rektorer gör

Författare

Ulf Leo

Handledare

Per Wickenberg, Robert Holmberg

Opponent

Docent Hans-Åke Scherp

Institution

Institutionen för rättssociologi

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Ulf Leo
Beställ avhandlingen

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att undersöka om det finns särskilda professionella normer för rektorers ledning av skolans demokratiuppdrag. Samtidigt utvecklar jag forskningsmetoder för att identifiera professionella normer så att de kan analyseras, diskuteras och vid behov utvecklas eller förändras.
Normer existerar i grupper av olika slag och genom att använda normbegreppet närmar jag mig rektorers handlingar, inte deras individuella personliga egenskaper. Det är det rättsliga perspektivet, vad rektorer bör göra enligt skollag, grundskoleförordning och läroplan, som är utgångspunkten för studien och därefter undersöker jag vad rektorer säger att de gör med det tolkade uppdraget.
Den första forskningsfrågan är: Hur tolkar rektorer det demokratiska uppdraget till skolledare? Jag tolkar rektorernas svar om vad de gör som att de inte skiljer ut demokratiuppdraget som något särskilt uppdrag, det är en del av helheten – att leda skolverksamhet. De beskriver det som ett förhållningssätt, de vill vara förebilder i sina handlingar och de ser sig som företrädare för ett brett nationellt uppdrag. De flesta av rektorerna beskriver sin ledarstil som att den innefattar många samtal, och de talar mer om att lyssna än om att tala. Rektorerna talar också mer om att de arbetar med demokratiska processer med många inblandade, än att de fattar egna snabba beslut.
Den andra forskningsfrågan: Hur omvandlar rektorer detta uppdrag i konkreta handlingar? visade att den fysiska närvaron och olika former av samtal är centrala för hur uppdraget blir demokrati i praktiken.
Den avslutande forskningsfrågan: Vilka professionella normer för ledarskap ligger i rektorernas konkreta handlingar? är det centrala för denna studie och för att förstå de identifierade normerna använder jag teorier om normens essentiella och accidentiella attribut.
Min stegvisa metod, två omgångar med individuella intervjuer och två omgångar med fokusgrupper med samma 14 rektorer, har lett i två riktningar. Den ena riktningen leder till handlingsanvisningar som även kan betraktas som övergripande normer för en demokratisk rektor. De är resultatet av rektorernas beskrivning av en idealisk demokratisk rektor och de visar komplexiteten i uppdraget vilket fokuserades i gruppintervjuer. Olika normer kan också befinna sig på kollisionskurs med varandra så att rektorer får välja att följa den norm som passar i den specifika situationen. Den andra riktningen går mer på djupet i sex identifierade dilemma- eller problemområden inom demokratiuppdraget.
Normperspektivet, som redovisas i avhandlingen, handlar om att förstå skolans verksamhet, och i detta fall rektorers ledarskap. Sociala och professionella normer bildas och förändras i den kontext de finns i och normperspektivet ger en av flera möjligheter att förstå de handlingar och handlingsmönster som verksamheten består av.
En funktion som normer har är att reducera komplexitet. Rektorsyrket är komplext vilket också de identifierade normerna visar. Det har varit svårt att identifiera tydliga tecken på en särskild professionell reproduktion av normer mellan och för rektorer. Det finns ofta få eller inga tecken på hur rektorers handlingar sprids eller kommuniceras. En slutsats är att det krävs mer konkreta normer för att reducera komplexiteten för rektorer. En av avhandlingens identifierade och analyserade normer är: rektorer bör ha självkännedom. Rektorerna talar här om reflektionens betydelse för ökad självkännedom. Jag menar att reflektion, över egna och andras handlingar, ger rektorerna möjlighet att få den distans som krävs för ökad självkännedom.
Genom att använda ett normperspektiv kan rektorerna få språkliga begrepp att använda för att kunna reflektera över egna och andras handlingar. Reflektionen ger distans och möjlighet att kritiskt granska de handlingar rektorerna utför och de normer de styrs av. Genom reflektionen kan rektorer i högre grad bli medvetna om sina handlingar. De kan då välja om de ska styras av en social norm, av en lärarnorm, av en särskild rektorsnorm eller om de vill göra på sitt eget individuella sätt.

Sidan publicerades 2010-05-05 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 09:54 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats