Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring

Rektorer förväntas utveckla skolan. Men vaga idéer om vad som ska förändras, brist på resurser, asymmetriska relationer mellan rektorerna samt krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar praktiker som främjar planerad förändring, visar Jaana Nehez i sin avhandling om rektorers praktiker  i möte med utvecklingsarbete.

Fakta
Disputation

2015-11-06

Titel (sv)

Rektorers praktiker i möte med utvecklingsarbete. Möjligheter och hinder för planerad förändring

Titel (eng)

Principals’ practices in school development: possibilities and constraints for planned change

Författare

Jaana Nehez

Handledare

Docent Ulf Blossing, Göteborgs universitet, Fil. dr Anette Olin, Göteborgs universite

Opponent

Professor Jorunn Møller, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Jaana Nehez

Abstract in English:

This thesis focuses on how principals’ practices in improvement work are formed and how these practices affect principals’ possibilities to work with planned change. The study takes its departure from ten Upper Secondary School principals’ improvement work concerning enterprise education. The study has an action research approach and was carried out between June 2009 and September 2010. The aim of the study is to generate knowledge about principals’ practices in improvement work and of action research as a strategy for principals in planned change in relation to these practices. The theoretical framework is based on practice theories (Kemmis & Grootenboer, 2008; Schatzki, 2002). According to these theories, a practice is formed in a project that shows what the practice is aiming for by practitioners’ sayings, doings and relatings. Furthermore, Kemmis and
Grootenboer (2008) claim that practices are shaped by arrangements outside the practitioners; cultural-discursive, material-economic and social-political arrangements. Findings show that what becomes meaningful for principals to engage in is not formed only by the aim of the planned improvement work, but also by already existing practices competing for space and by arrangements constraining principals’ possibilities to work with planned change. Many practices and projects were competing on the arena where the improvement work was planned to proceed. Some of the projects, ‘leading the improvement work’, ‘understanding what enterprise education is about’ and ‘making changes for enterprise education’ promoted the planned change. Others, projects like ‘organizing the daily work’, ‘avoiding dispute with teachers’ and ‘pretending to succeed’, constrained the planned change. Furthermore, cultural-discursive arrangements like abstract ideas of what the principals were supposed to create conditions for, as well as social-political arrangements like asymmetric relationships between the principals, and expectations from the local school board for quick solutions, enabled practices that constrained the planned change. Practices and arrangements like those in the study made it difficult for the principals to engage in action research as a strategy for change. Based on the results, principals’ possibilities to work with planned change are discussed in relation to the matter of context, dialogue as an improvement strategy, the aim for the improvement work and demands for quick solutions. The thesis contributes with knowledge about planned change and it contributes to the discussion about what kind of arrangements could support principals to initiate and lead school improvement. It also shows the importance of practice analyses in school improvement processes.

Sidan publicerades 2015-10-20 10:49 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-12-08 09:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Normer och värderingar styr skolors förbättringsarbete

Lokala normer och värderingar har stor påverkan på hur lärare och skolledare uppfattar de forum och ledningspositioner som införs i skolorna. För att förbättringsklimatet ska bli det bästa behöver normer och värderingar synliggöras och diskuteras, visar Mette Liljenbergs avhandling.

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

Den kroppsliga läsningen: Bildningsperspektiv på litteraturundervisning

Djamila Fatheddines avhandling handlar om grundskolans litteraturundervisning med ett särskilt fokus på kroppslighet och bildningsaspekter.

Student Sustainability Consciousness: Investigating Effects of Education for Sustainable Development in Sweden and Beyond

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

A Multimodal Seamless Learning Approach Supported by Mobile Digital Storytelling

Susanna Nordmark har utforskat samspelet mellan design, informations- och kommunikationsteknik och lärande, genom att introducera ett komplett system bestående av arbetsmetod och stödtekniker för mobilt digitalt berättande avsett för lärande och undervisning.

Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English

Linda Borger bidrar med sin avhandling till tidigare forskning inom muntlig språkbedömning genom att undersöka både sociala, kontextuella aspekter och kognitiva färdigheter och processer som aktiveras i provformatet.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology

Thomas Nordström har utforskat två metoder för att förbättra elevers möjligheter att utveckla en funktionell läs- och skrivkunnighet.

Vilken mening!?: En blandad metodstudie i religionspsykologi av meningsskapandets betydelse för skolungdomar

Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.

Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children

Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av AST. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.

English Hemspråk: Language in Interaction in English Mother Tongue Instruction in Sweden

Kirsten Stoewer har undersökt samspelet mellan lärare och elever i modersmålsundervisning i engelska.

Perceiving emotions with a bilingual mind

Marie-France Champoux-Larsson har i sin avhandling bland annat undersökt hur barn mellan 6 och 8 år uppfattar känslor i tal baserat på deras grad av tvåspråkighet

Attention and Learning through the Eyes of the Emotional Brain

Manuel Oliva har undersökt sociala effekter, känslor kring lärande och visuell selektiv uppmärksamhet.

Lärares bedömningsspråk: Språkhandlingar, bedömning och språklig utformning i grundskolans skriftliga omdömen

Annelie Johansson har studerar grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen och problematiserat språkbruket i relation till lärarnas erfarenheter av omdömesskrivande och till texternas institutionella och sociala kontext.

Språkhandlingar i flerspråkiga elevers gruppsamtal: en studie av identitetskonstruktion

Sofia Svensson har undersökt hur flerspråkiga elever konstruerar sina egna och varandras identiteter genom verbala och icke-verbala språkhandlingar i gruppsamtal utan en närvarande lärare.

Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket

Helen Winzell har undersökt hur och under vilka villkor som svensklärares kunskap om skrivundervisning växer fram i och efter lärarutbildningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats